Tydligare ansvar för att trygga studieron

Lugn och ro i klassrummet är målet för regeringens färska proposition. Foto: Getty Images

Regeringen föreslår flera lagändringar som ändrar ordningen när vårdnadshavare är missnöjda. Rektorer ska också få ökade möjligheter att omplacera eller stänga av elever.

Regeringens förslag för klagomålshantering ligger helt i linje med de krav som Lärarförbundet Skolledare länge drivit gentemot politikerna.

Peter Westergård, rektor och styrelseledamot i Lärarförbundet Skolledare.

– Går propositionen igenom slipper vi lägga orimligt med tid på dokumentation som är onödig. Det är helt bakvänt att Skolinspektionen ska kopplas in så fort en elev eller vårdnadshavare – kanske i affekt – har fyllt i den elektroniska blankett för klagomål som Skolinspektionen har på sin hemsida, säger Peter Westergård, rektor på Rinnebäcksskolan (F-6) och styrelseledamot i Lärarförbundet Skolledare.

Huvudregeln vid klagomålshantering blir enligt förslaget att Skolinspektionen inte ska vara första instans i så kallade individärenden. Först efter att huvudmannen har utrett klagomålet kan det gå vidare till Skolinspektionen om anmälaren fortfarande inte är nöjd.

Kvalitetskraven på huvudmännens rutiner för att ta emot och hantera klagomål ska också förtydligas i lagförslaget.

Med det nya förslaget kommer många ärenden kunna lösas snabbare i och med att anmälningar går direkt till den som faktiskt utför verksamheten, menar Peter Westergård:

– Det känns självklart att den som har ansvaret för verksamheten också får ta emot klagomålen först och prata direkt med den som är missnöjd. Enkla missförstånd kan redas ut snabbt och massor av onödigt utredande och dokumenterande kan undvikas. Rektorer, vårdnadshavare och huvudmän får nu möjlighet att prata med varandra och lösa problemen i stället för att ödsla tid på omfattande juridiska turer via en statlig myndighet.

Undersökningar visar att rädslan att bli anmäld till Skolinspektionen leder till överdokumentation. Hela 70 procent av skolledarna i grundskolan anser att de dokumenterar mer än de annars skulle ha gjort på grund av risken att bli anmäld, enligt en enkät från Lärarförbundet.

Studiero definieras i lagen

I sin proposition föreslår regeringen också bland annat att det ska framgå av skollagen att huvudmannen har ett ansvar för att det bedrivs ett förebyggande arbete för trygghet och studiero och att detta begrepp definieras i skollagen.

– Klassrummen ska präglas av studiero och elever ska känna sig trygga i skolan. Lärare och rektorer arbetar stenhårt med det i dag och nu ger vi dem tydligare ramverk och ytterligare befogenheter, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i ett pressmeddelande.

Propositionen innehåller förslag för att förbättra detta arbete genom en tydligare styrning och en ökad systematik i arbetet, en förstärkning av det förebyggande arbetet samt en ökad beredskap att agera i svåra situationer. I dag finns till exempel flera svårigheter med att tillfälligt flytta en elev från sin ordinarie klass.

– I grunden jobbar vi förebyggande för att undvika att sådana situationer uppstår, men om det blir nödvändigt är det viktigt att rektorn kan hantera akuta situationer, säger Peter Westergård.

Lättare göra omplaceringar

Regeringsförslaget ger rektorn utökat mandat när elevers trygghet och studiero är hotad. Bland annat tas regeln bort som säger att det måste föreligga synnerliga skäl ifall en tillfällig omplacering av en elev ska få gälla under längre tid än två veckor. En tillfällig omplacering av en stökig elev föreslås gälla i upp till fyra veckor, även utan att synnerliga skäl föreligger.

– Omplaceringar är aldrig en långsiktig lösning, men det är bra att rektor får befogenheter att agera utan att det blir för krångligt, säger Peter Westergård.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022. Regeringen har även beslutat att ge Skolverket i uppdrag att ta fram stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i bland annat svåra situationer.