Sök

Rektorerna vände vinden för niorna

Hans Sandberg och Johannes Bulkay. Foto: Crelle Ekstrand

På ett år har niondeklassarna i Klingsborgsskolan, Norrköping, gått från att tillhöra landets sämsta till att nu prestera resultat som ligger runt genom­snittet i landet. Skolans Salsavärde tillhör dessutom landets högsta. Ingen bekväm resa – och något som krävde hela personalens deltagande.

Det kan Klingsborgsskolans båda rektorer Johannes Bulkay och Hans Sandberg intyga.

Klingsborgsskolans upptagningsområde är Hageby, en socioekonomiskt svag förort som rikspolisstyrelsen ända till våren 2019 utpekat som ett utsatt område.

– Skolverket hade ögonen på oss och 2018 blev huvudmannen och vi tillfrågade om vi ville vara med på Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola”. Det kändes rätt att tacka ja, men blev också början på en ganska smärtsam process. Vi fick rannsaka oss själva, alla problem och framför allt orsakerna till dessa skulle dras fram ur gyttjan, säger Johannes Bulkay.

Klingsborgsskolans rektorer

Hans Sandberg

Ålder: 58.
Bor: Villa i Norrköping.
Familj: Fru och två barn.
Gör: Rektor på Klingsborgsskolan, Norrköping. Totalt 21 år som rektor.
Bästa med jobbet: Att träffa alla fantastiskt härliga ungdomar.

Johannes Bulkay

Ålder: 34.
Bor: Lägenhet i Norrköping.
Familj: Mamma, pappa, fyra syskon och fästmö, ”gifter mig under sensommaren”.
Gör: Rektor på Klingsborgsskolan, Norrköping. Totalt tre år som rektor.
Bästa med jobbet: Att få se elever och personal växa som människor.

Samtidigt anställdes skolans andra rektor Hans Sandberg. Tillsammans med skolans utvecklingsgrupp och med stöd av Skolverkets representanter gjordes en omfattande nulägesanalys.

Det arbetet blev avgörande för hur ni har lyckats i förändringsarbetet, säger ni. Hur då?

– Skolverkets representanter såg till att analysen byggde på fakta och inte på våra egna antaganden, som vi kanske inte hade belägg för.

Vad är viktigast?

– Att det är skolan själv som kritiskt rannsakar sig och att hela personalen är med och samlar in underlag.

– Analysen får inte bygga på något som vi rektorer sitter och slöjdar ihop på vår egen kammare. Alla på skolan har sin roll att fylla om förändringsarbetet ska lyckas.

Vad tog ni tag i först?

– Tre områden: Den låga lektionsnärvaron, skolans bristande organisation och att undervisningen inte var anpassad efter elevernas förutsättningar. Här finns språksvårigheter; 90 procent av elevernas föräldrar­ har bakgrund annan än svensk.

Vad har ni åstadkommit?

– Bland annat har skolans organisation förbättrats, vi har tydliga arbetslag. Vi har utvecklat en personalhandbok där uppdragen tydliggörs. Elevstödjare kollar lektionsnärvaron och tar kontakt med vårdnadshavare vid frånvaro.

5 tips för att lyckas med förändringar

  1. Skapa tydliga mål för förändringsarbetet och säkerställ att alla förstår varför förändring behövs och vad syftet är. Skapa delaktighet i den processen.
  2. Skapa en gemensam motivation/drivkraft för att lyckas. Vi ville komma bort från siffertänket och satte upp ett klassfoto (med anonyma ansikten) på en niondeklass i personalrummet och kryssade för hur många av eleverna som inte blev behöriga till gymnasiet, och därmed riskerade att hamna i utanförskap med allt vad det innebär.
  3. Vi kan göra skillnad, vi kan skapa framtidstro, vi kan påverka – oavsett roll på skolan. Till exempel kan alla arbeta närvarofrämjande oavsett om man är vaktmästare, trygghetsvärd eller lärare. Det är tillsammans vi lyckas! Glöm inte bort övrig personal i kompetensutvecklingen.
  4. Prioritera vad som ska utvecklas och satsa på det. Det går inte att göra allt på en gång. Var analysen trogen.
  5. Fira framgång! Små som stora framsteg. Det är viktigt att lyfta upp goda exempel.