Sök
Publishing-priset logga

Japansk modell gav utveckling

Foto: Anders G Warne

Bygg en organisation där lärarna själva tar huvudansvaret för undervisningsutvecklingen, säger
författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling”.
Kvaliteten på undervisningen skulle höjas om skolan blev bättre på att identifiera områden där undervisningen inte ger ett lärande för eleverna.

Alla professioner har ett ansvar att ständigt öka kunskapen och driva utvecklingen framåt. Läkarvetenskapen skulle inte ha hunnit särskilt långt annars.

Detta vetenskapliga angreppssätt saknas ofta när det gäller undervisning och lärande i svensk skola, menar författarna Lena Lindblad Petersen, rektor, och Gunilla Pettersson Berggren, förstelärare.

– Det specifika kunnande som lärare besitter är inte särskilt väl utforskat. Ska vi på allvar förbättra undervisningen måste vi följa reglerna för all utveckling. Den som vilar på vetande och inte på tro, konstaterar Gunilla Pettersson Berggren.

5 fördelar med lärar­driven skol­utveckling

  1. Ger fokus på kärnuppdraget undervisning.
  2. Skapar intresse, kompetens och tillit till varandra i kollegiet.
  3. Lärares gemensamma och systematiska arbete bidrar till professionens kunskapsbas.
  4. Ger en karriärväg, är en rekryteringsbas, och leder till en attraktiv arbetsplats.
  5. Ger bättre undervisning och högre måluppfyllelse för elever.

När hon och Lena Lindblad Petersen fick chansen att starta den helt nya Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad 2006 var målet att undervisningen skulle ge eleverna förståelse – inte minnesträning.

De gjorde jämförelser av olika länders undervisning där japanska elever presterade bäst.

– I japansk skola är det lärarna själva som tillsammans och metodiskt, identifierar problemen i undervisningen: Vad är det som är svårt för eleverna? Ger vi dem rätt förutsättningar att förstå?

Inspirerade av Japan startade Sjöstadsskolan ett arbete med en liknande modell, Learning study. Den innebär att lärare inom samma ämne tillsammans ringar in vad eleverna kan och utifrån det utformas lektionerna. Sedan analyseras lektionen; vad gav resultat och vad hade eleverna fortfarande svårt att förstå?

– Det kan vara en omvälvande tanke för en lärare att säga: ”Det här var svårt, jag klarade det inte.” Men med gemensamt ansvar, där duktiga lärare tillsammans vågar säga: ”Här kör vi fast. Hur kan vi presentera innehållet så vi når ett bättre lärande?”, öppnar vi för diskussion, säger Gunilla Pettersson Berggren.

Sjöstadsskolan märkte skillnad. Eleverna fick stabilare kunskaper och de ”kunskapsdiken” som kan förekomma mellan låg-, mellan- och högstadium slätades ut.

Författarna

Gunilla Pettersson Berggren
Ålder: 63.
Bor: Stockholm.
Familj: Man och tre vuxna barn
Gör: Förstelärare.
Bästa med jobbet: Att möta intresse och engagemang för ny kunskap hos elever och kollegor. Att få bidra i ett kollektivt utforskande av hur undervisning kan utvecklas för att skapa möjligheter för elever att lära.

Lena Lindblad Petersen
Ålder: 63 år.
Bor: Johanneshov, Stockholm.
Familj: Två söner.
Gör: Rektor.
Bästa med jobbet: Att leda en så viktig verksamhet som en skola är. Att leda och organisera och därigenom möjliggöra en lärardriven skolutveckling och en undervisning på vetenskaplig grund inom ramen för verksamheten.