Sök
Publishing-priset logga

Det vakande ögat

Drygt 70 procent av skolledarna i grundskolan anser att de dokumenterar mer än de annars skulle ha gjort på grund av risken att bli anmäld till Skolinspektionen. Det visar en enkät från Lärarförbundet skolledare. Det är siffror som sätter Skolinspektionens funktion i fokus.

I rapporten har 2 588 rektorer fått ta ställning till påståendet ”I verksamheten dokumenteras mer än vad som annars skulle gjorts på grund av risken att bli anmäld till Skolinspektionen”.

70 procent, nästan tre av fyra ”instämmer helt” eller ”instämmer i hög grad”. Det är ungefär samma siffror vare sig huvudmannen är privat eller kommunal.

Lärarförbundet skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman anser att det är skrämmande höga siffror.

Det går alltså inte att se att inspektionerna leder till bättre kvalitet i skolan. Däremot finns det forskning som visat att man får en del effekter som inte varit avsedda.

– Jag får ofta ta del av skolledares beskrivningar av hur deras arbete påverkas av inspektionen. Det är mycket sällan i positiva ordalag. Det kan handla om en vårdnadshavare som hotar med anmälan för att få sin vilja igenom eller en förälder som gör en motanmälan efter att rektorn gjort en orosanmälan till socialtjänsten. Jag får också höra om den ökande arbetsbördan eller den olustkänsla som ett inspektionsbesök eller en anmälan medför, säger Ann Charlotte Gavelin Rydman.

Skolinspektionen har två huvudsakliga uppdrag, tillsyn och granskning.

Så här ser uppdraget ut enligt myndighetens egen definition på hemsidan:

”Vi arbetar för att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet. Utbildningen ska ske i en stimulerande och trygg miljö.

Vårt uppdrag är att genom inspektion och tillståndsprövning se till att skolhuvudmän, det vill säga kommunen eller den som driver en fristående skola, sköter sina verksamheter enligt lagar och förordningar. Det är huvudmannen för skolan som har ansvar för skolans resultat och kvalitet.

Rädsla för anmälan: I verksamheten dokumenteras mer än vad som annars skulle gjorts <br />på grund av risken att bli anmäld till Skolinspektionen. Källa: Lärarförbundet skolledare

Vi ställer krav på och bidrar till att skolhuvudmännen följer skollagens krav och att de utvecklar sina verksamheter och genomför förbättringar.”

Lärarförbundet skolledare är kritiskt till hur Skolinspektionen sköter det uppdraget och framför allt saknar man en större vikt vid utvecklingsperspektivet. Förbundet vill se en annan Skolinspektion och har en rad förslag på hur den kan förändras:

Ge Skolinspektionen i uppdrag att ha ett utvecklingsfokus. Det förutsätter ett nära samarbete med rektorerna och ska utgå från lokala förhållanden och vara inriktat mot stöd för fortsatt utveckling.

Se till att inspektörerna är skol- och verksamhetskunniga så att rektorerna kan ges god ledning i vad som behöver göras för att utveckla den pedagogiska verksamheten.

Ge Skolinspektionen i uppdrag att bedöma och ta hänsyn till de förutsättningar som skolan ges av huvudmannen. Det är svårare att vara rektor och driva skola med dåliga resurser och organisatoriska förutsättningar än med goda. Detta behöver synas i myndighetens bedömningar

Inför krav på att en anmälan först måste göras hos huvudmannen. Först när denne har utrett frågan och anmälaren inte är nöjd kan den gå vidare till Skolinspektionen.

– Klander, anmälningar och utpekanden som det är nu är inte rätt väg att gå anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

När det gäller kravet på att anmälan först ska gå till huvudmannen i stället för att gå direkt till Skolinspektionen utan att passera Gå är man nu på väg att få gehör för. Statskontoret har föreslagit just detta och Skolinspektionen har också ställt sig positiv till den nya ordningen.

Det är bra men bara ett steg på vägen enligt Lärarförbundet skolledare.

– Ett steg på vägen men det löser inte allt. Det förutsätter att huvudmännen sköter sina åtaganden på ett konstruktivt sätt.

Rädsla för anmälan: I verksamheten dokumenteras mer än vad som annars skulle gjorts på grund av risken att bli ifrågasatt av vårdnadshavare/föräldrar. Källa: Lärarförbundet Skolledare

Redan i dag är det ju till huvudmännen som Skolinspektionen lämnar resultatet av sin granskning.

Det är och kan vara ett stort bekymmer i nästa steg.

– Alltför ofta lägger huvudmännen hela åtgärdsansvaret på den enskilde rektorn. ”Det här får du fixa, det är ditt ansvar” kan man få höra, säger Ann- Charlotte Gavelin Rydman.

Hon pekar också på att det är viktigt att inspektörerna är kunniga på skolområdet.

– Nu är det ofta jurister eller någon annan kompetens men inte mycket skolledarerfarenhet. Jag får många gånger höra av rektorer att inspektörerna inte vet så mycket om vad det handlar om.

Ytterligare en konsekvens är att det i dag är svårt att rekrytera rektorer och svårt att få dem att stanna kvar. Nästan var fjärde rektor har bara stannat på sitt jobb ett år eller mindre. Bara hälften av alla rektorer har samma jobb i mer än tre år, fakta som Chef&ledarskap tidigare rapporterat om.

– Den tunga belastningen bidrar starkt till den stora omsättningen. Då tycker jag inte att staten ska fortsätta att driva en inspektion som inte visar tydliga resultat.

Det har varit en oroande utveckling för inspektionen i skolan.

– Jag minns ju Myndigheten för skolutveckling som lades ner 2008. Den hade ett mer stödjande och utvecklande uppdrag och jag har inget minne av att den rädsla som man i dag känner för Skolinspektionen fanns då. Utvecklingen går åt fel håll. Vi behöver en annan Skolinspektion, man har inte rätt uppdrag och arbetssätt i dag.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman menar att skolan visst behöver granskning och kontroll och att en uppsikt måste finnas. Det kan ge värdefull information.

Illustration: Emmanuel Polanco

– Det är ett utvecklingsperspektiv som måste finnas, att man tillsammans jobbar med förbättringar. Vi behöver arbeta med långsiktighet och hållbarhet. I dag blir det en målförskjutning där kontrollen blir viktigare än verksamheten.

Ett steg för att förbättra situationen är, enligt henne, att en del av Skolinspektionens resurser läggs på Arbetsmiljöverket för att de i stället ska granska hur arbetsgivarna tar ansvar för rektorernas arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket använde runt 475 miljoner kronor till inspektioner år 2019. Arbetsmiljöverket inspekterar brett över hela Sveriges arbetsmarknad, inklusive skolor. En liknande summa, 400 miljoner kronor, använde Skolinspektionen till tillsyn och kvalitetsgranskning samma år. De pengarna används i princip bara till att inspektera skolor.

– Det är staten som prioriterar på det sättet. Att man i dag prioriterar att granska rektorer och lärare högre än att granska arbetsgivare vars brister i skyldigheter mot medarbetare kan leda till risk för liv och hälsa. Då tycker jag det är rimligt att lägga en del av Skolinspektionens resurser till att låta Arbetsmiljöverket granska hur arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar mot anställda rektorer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Lärarförbundet skolledare är inte ensam om sin kritik. Även Svenskt Näringsliv har i rapporten ”Granska för att förbättra – en analys av Statens Skolinspektion” lyft ett antal områden som enligt arbetsgivarorganisationen kan förbättras. Det handlar om att öka likvärdigheten, det finns alltför stora regionala skillnader på hur inspektionerna genomförs.

Illusteation: Emmanuel Polanco

Man tror att legitimiteten för inspektionerna skulle öka om likvärdigheten förbättrades genom tydligare interna strukturer och fler gemensamma mallar, manualer och arbetssätt. Man vill också minska den administrativa börda som inspektionerna ger upphov till och underlätta jämförelser mellan skolor genom öppna och transparenta resultat som också publiceras externt. Svenskt Näringsliv vill införa större inslag av interna kvalitetsbedömningar som komplement till externa inspektioner.

I exempelvis Storbritannien lämnar skolorna på årsbasis in självvärderingar av verksamheten, ett verktyg som används parallellt med granskningar och kan leda till en bättre kvalitetssäkring enligt organisationen. Svenskt Näringsliv pekar i rapporten på att skolor som fått omfattande kritik upplever att de lämnas ensamma i förbättringsarbetet. Här borde Skolverket i stället gå in och stötta dessa skolor. Samtidigt vill Svenskt Näringsliv också att det ska bli lättare att stänga eller ta över skolor som inte fungerar.

Den forskning som finns har inte heller tydligt kunna klarlägga nyttan av inspektionerna som görs. I Tillitsdelegationens slutbetänkande från 2019 står ”Forskning kring tillsynens effekter kan sammanfattningsvis inte anses ha klarlagt vilken påverkan tillsyn har på vårdens, skolans och omsorgens kvalitet.

– Det går alltså inte att se att inspektionerna leder till bättre kvalitet i skolan. Däremot finns det forskning som visar att man får en del effekter som inte varit avsedda. Exempelvis att arbete börjar inrikta sig mot det som granskats i stället för kring det som anses viktigt för verksamheten. Att man jobbar med att dokumentera för att ”hålla ryggen fri”. Den ökande rädslan att göra fel kan också hämma viljan att testa nytt och utvecklas, säger Ann-Charlotte Gavelin.