De granskar Skolinspektionens granskningar

Mats Alvessons och Maria Strannegårds bok om Skolinspektionen.

Skolinspektionen (SI) och dess granskningar har gjort ett tydligt avtryck både i skolans värld, i media och på politisk nivå. Men vad är det egentligen som granskas – och bidrar tillsynen till att kvaliteten i skolan höjs? Det går två forskare igenom i en ny bok.

Mats Alvessons och Maria Strannegårds bok ”Check, check, check – Skolinspektionen och granskandets vedermödor" bygger på en studie där de intervjuat både anställda på SI och andra i skolans värld. Bokens titel är hämtad från en tidigare anställd vid SI som sammanfattade dess tillsynsverksamhet med orden: ”Här är lagen. Kolla av den. Check check check check.” 

Även Alvesson och Strannegård menar att ”bocka av”-insatser – en snabb standardiserad process med fokus på dokumentgranskning och att hitta fel och brister – präglar SI:s tillsynsarbete och getts företräde framför en mer kvalificerad, bred och djup bedömning av de granskade skolorna. En av orsakerna bakom det har varit en strävan hos SI att vara en handlingskraftig, effektiv och produktiv myndighet. En annan är att juristerna inom SI från början fick en starkare ställning än pedagogerna, och de förra såg till att fokus hamnade på regelefterlevnad, inte på de mer svårfångade processer som avgör om en skolas undervisning har hög kvalitet. SI har heller aldrig eftersträvat dialog med skolorna med syfte att ge stöd och vägledning. Det man velat se till är att lagstiftningen följs – och viten och offentlig uthängning har varit påtryckningsmedlen för att uppnå det.

Enligt Alvesson och Strannegård råder viss enighet om att SI verkligen också kommit till rätta med skolor, skolföretag och kommuner som fungerat riktigt illa. Men om SI sammantaget bidrar till att förbättra svensk skola är, menar författarna efter sin genomgång, en öppen fråga. Att SI inte bidrar till att de granskade skolornas kärnverksamhet – undervisningen – stärks och utvecklas råder dock knappast några tvivel om. Tillsynen skulle behöva se ut på annat sätt för att det ska kunna ske, slår de båda forskarna fast.