Sök
Publishing-priset logga

Använd Skol­inspektionens pengar bättre

Låt Arbetsmiljöverket granska hur arbetsgivarna tar ansvar för rektorers arbetsmiljö, skriver Ann-Charlott Gavelin Rydman.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet skolledare

Vi vet att rektorer jobbar 45-50 timmar i veckan, vanligtvis utan att få någon extra ersättning. Vi vet också genom forskning att det är dubbelt så vanligt att skolledare löper risk för utmattningssyndrom än genomsnittet på arbetsmarknaden. Ändå är det mer än tio år sedan Arbetsmiljöverket särskilt granskade hur huvudmännen tar sitt arbetsmiljöansvar för rektorerna.

Granskningen skedde i Västra Götaland och i den framkom bland annat att ”arbetsuppgifternas mängd och omfattning innebär i flertalet inspekterade kommuner att rektorernas belastning är så hög att det finns risk för ohälsa”. Därefter har jag inte hört talas om någon liknande riktad insats från Arbetsmiljöverket. Trots att situationen är värre nu.

I stället hör jag nästan varje dag talas om att Skolinspektionen gör nedslag i skolor. Det omnämns sällan i positiva ordalag, utan beskrivs som ett extra tungt inslag i skolledares arbetsbelastning. Det förefaller alltså som om det läggs väldigt mycket resurser på att i detalj kontrollera hur rektorer sköter sitt arbete och nästan inga resurser alls på att kontrollera hur arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar mot anställda rektorer. Kan det stämma?

Ja, en titt i de bägge myndigheternas årsredovisningar visar att Arbetsmiljöverket använde runt 475 miljoner kronor till inspektioner år 2019. Arbetsmiljöverket inspekterar brett över hela Sveriges arbetsmarknad, inklusive skolor. En något mindre men ändå liknande summa, 400 miljoner kronor, använde Skolinspektionen till tillsyn och kvalitetsgranskning samma år. De pengarna användes i princip bara till att inspektera skolor. Skolinspektionen får alltså nästan lika mycket pengar för att detaljgranska att huvudmän, rektorer och lärare gör rätt, som Arbetsmiljöverket får för att kontrollera säkerheten på hela Sveriges arbetsmarknad.

Det är staten som så högt prioriterar att inspektera rektorer och lärare. Människor som vanligen sökt sig till yrket för att de vill elever väl. Lägre prioriteras att granska arbetsgivare, vilka har många skäl till att bortse från sina skyldigheter mot medarbetarna. Något som kan leda till risk för liv och hälsa.

Jag tror att riktade granskningar kan hindra att människor fara illa på en allt hårdare arbetsmarknad. Ta därför en generös summa pengar från Skolinspektionen och låt Arbetsmiljöverket använda den för att särskilt granska hur arbetsgivarna tar ansvar för rektorers arbetsmiljö. Om rektorerna får det bättre påverkas hela skolan positivt. Och om staten vill ha en ännu bättre skola är det ett vettigt sätt att fördela om pengarna på.

Just nu!

Plus: Regeringen ska utreda förutsättningarna för en likvärdig och hållbar förskola.

Minus: Rektorer tvingas omorganisera verksamheten efter sena corona­besked från regionerna.