När kriget kommer till skolan

Illustration (delvis redigerad): Arad Golan Coll

Internationellt samarbete över hela världen har alltid varit ett viktigt inslag i den svenska skolan. Nu flyttar världen in i den på ett än mer konkret sätt. Mellan 30 000 och 85 000 barn på flykt från Ukraina väntar på att få ett bra mottagande i svenska skolor.

I fokus står det fjärde globala målet i Agenda 2030. ”Säkerställ en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.”

I den svenska skolan ingår nu också de ukrainska barnen i begreppet ”alla”.
– Nu ska vi ställa om från att under två år ha glesat ur och hållit isär i våra klassrum och skolor på grund av pandemin till att fylla på och hitta plats för många fler barn och ungdomar, säger Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet skolledare

Det är en skola under press som möter de barn och ungdomar som kommer hit. Pandemin har satt djupa spår, hot och våldssituationen har accelererat, personalbristen är stor på många håll och många, inte minst skolledare är slutkörda.
– I den budget som finansministern presenterade i april var satsningen på skolan en vit fläck, det är inte acceptabelt. För att klara det här behöver skolan få betydande tillskott. Staten måste ta ett större ansvar och inte bara lämna över det till kommunerna. Alla säger att skolan är viktig men vi vill se handling som visar att den faktiskt är det. Kris och katastrof får inte bli det nya normala. Det måste bli mer verkstad och inte bara tomma ord.

Lärdomar från 2015

Det är inte första gången som den svenska skolan ställs inför utmaningar på grund av flyktingströmmar. Den stora flyktingvågen 2015 var en av dem.
– Det kom väldigt många då och vi har lärt oss en hel del av det. Men det här är lite annorlunda. Den här gången är det generellt sett yngre barn som måste in i trygghet snabbt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon konstaterar att skolan som institution anses vara svaret på att lösa frågor som utanförskap, segregation och integration.
– Misslyckas vi så spricker allt. Därför måste det bli en bättre och bredare satsning på skolan. Vi måste ändra inställning och anpassa oss till det som dagens situation kräver. Hela samhället påverkas och då måste vi ha en beredskap för den nya tiden, säger hon.

De globala målen

År 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som innehåller 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.

Hållbar utveckling definieras av FN som utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Agenda 2030 ska minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter, samt lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. De är en fortsättning på de åtta millenniemålen som världen arbetat för sedan år 2000.

Skillnaden är att millenniemålen fokuserade på fattigdomsbekämpning i världens fattiga länder. Agenda 2030 tar det till en högre nivå och nu ska alla världens länder inkluderas i arbetet för en hållbar värld. För att uppnå målen krävs det att både regeringar, privat sektor, civilsamhälle och medborgare samarbetar.

Källa: Globalportalen

Det åttonde globala målet i Agenda 2030 är ett annat av målen som kickar in i sammanhanget: ”Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.”
– Vi vet att vi har den kompetens och den erfarenhet som krävs för att ta emot barnen och ungdomarna från Ukraina. Men det får inte ske på bekostnad av skolledares hälsa och arbetsmiljö. Vi får inte glömma bort att ställa krav på dialog, lyhördhet och resurser från de huvudmän som är våra arbetsgivare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

En annan aspekt för att kunna leva upp till det fjärde målet i Agenda 2030 handlar om det förebyggande och främjande arbetet.
– Vi får inte fastna i att ha skyddsbågar eller anlita vakter och den typen av åtgärder. I vissa situationer kan det nog vara ett komplement men jag tror ingen egentligen vill ha ett sådant samhälle. Nu måste det tillföras tillräckliga resurser, säger hon.

Samverkan mellan myndigheter, skola, socialtjänst och polis brukar lyftas fram som en väg att gå.
– Samverkar gör vi i dag, även om det säkert både kan förbättras och förstärkas på sina håll. Men nu måste staten ta ett mer övergripande ansvar och visa det i handling.

Facklig internationell solidaritet

Internationellt samarbete över gränser har alltid varit viktigt i den fackliga verksamheten. Lärarförbundet ger 1,5 procent av medlemsavgiften till internationell verksamhet för lärare, skola och utbildning. I förbundets politiska program konstateras att ”Vårt arbete med att stärka professionen och garantera alla elever likvärdig utbildning av god kvalitet sker i nära samarbete med lärarorganisationer i hela världen och i linje med FN:s globala utvecklingsmål – Agenda 2030. Att vara lärare är att vara del av något större”.

Årligen genomförs också Global Action Week, en global kampanj som äger rum sista veckan i april varje år. Syftet är just att uppmärksamma FN:s fjärde globala mål om god utbildning för alla. Bakom veckan står Global Campaign for Education – världens största lobbyorganisation. Lärarförbundet är medlem och sista veckan i april anordnades en rad olika aktiviteter även detta år. Årets tema var ”Undervisa för hållbar utveckling”, med bland annat en rad olika lektionsförslag anpassade för olika målgrupper. En kväll höll Amnestys ordförande Parul Sharma en digital inspirationsföreläsning.

Carola Wedholm, styrelseledamot i Lärarförbundet skolledare.

Under veckan uppmärksammades även det åttonde globala målet – rätten till anständiga arbetsvillkor. 28 april äger Internationella Arbetsmiljödagen rum och i år bjöds på tre webbinarier. I ett av dem, ”Ett gott ledarskap vände vinden”, berättade verksamhetschef Zandra Ahkoila i Örebro om hur förvaltningen skapat sin egen framgångssaga genom en tydlig utvecklingsorganisation med kollegialt lärande för alla skolledare. En organisation som lett till att hög sjukfrånvaro vänts till låg, oattraktiva tjänster har vänts till eftersökta och en dålig arbetsmiljö har vänts till en betydligt bättre.

Lärarförbundet skolledare har en hel del eget internationellt samarbete som handlar om just skolledarfrågor.
– Främst med NLS (Nordiska Lärarorganisationers Samråd) i form av årlig träff med Ledarforum som är en mötesplats för andra nordiska skolledarorganisationer. Länderna turas om att vara värdar för träffarna och nästa år blir den första fysiska träffen efter pandemin, då är Danmark värd. Lärarförbundet Skolledare skickar årligen en liten delegation som deltar, säger Carola Wedholm, styrelseledamot i Lärarförbundet Skolledare.

Varför är det viktigt att ha internationella samarbeten?
– Vi vill främja informations- och erfarenhetsutbyte mellan skolledare i Norden. Vi tar del av landsrapporter, aktuell forskning kring ledarskap, arbetsmiljö- och avtalsfrågor som vi alla har gemensamma utmaningar inom. Vi lär av varandra och under senaste mötet lyftes i samråd med Nordiska ministerrådet om det var aktuellt att göra en samnordisk undersökning kring ledarskap, säger Carola Wedholm.

Norden, Europa, hela världen hänger ihop. Finns det något som pandemin och kriget i Ukraina visar så är det nog just det. Och i frontlinjen för att lösa de konsekvenser det får står skolledare och lärare.

Likvärdighet och ledarskap är temat på Skolledare21

Annat I kommande valrörelse har likvärdigheten inom svensk skola och förskola seglat upp som den tunga skolfrågan.–På Skolledare21 får skolledarna ta del av såväl aktuell forskning som lyckad praktik hur de kan öka likvärdigheten för barn och elever, säger Björn Hareland, programansvarig på styrelsens uppdrag.Bland talarna märks bland andra skolminister Lina Axelsson Kihlblom och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.