”Skolledarna viktiga i kampen mot rasism”

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet, som samlar forskning om hur, när och varför ideologiskt motiverade våldsbejakande subkulturer uppstår.

Skolledarna har en mycket viktig roll för att bekämpa rasismen i skolan. Det gör stor skillnad om lärarna känner att de har ledningens stöd. Det säger Christer Mattsson som i många år forskat om högerextremism.

Mycket av den politiska debatten i valrörelsen har handlat om invandring, men också om brottslighet ofta knutet till just invandringen. Många lärare har larmat om elever som är rädda för att bli utvisade och annan oro relaterad till familjens ursprung. Tonläget på sociala medier har varit mycket högt. Och att klimatet hårdnat, inte minst på de orter som sedan länge haft hög tolerans för rasistiska åsikter och uttryck, bekräftas av Christer Mattsson, som forskar om högerextremism på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
– Jag har haft fältstudier under den här perioden och det verkar på många håll som att det är så utbrett att många inte orkar bry sig. Men det blir en svår situation för dem som känner sig utpekade och undrar vad som ska hända nu, säger han.

Han anser att skolledare har en mycket viktig roll att fylla i kampen mot den strukturella rasismen.
– Det viktigaste är naturligtvis att det finns kraft, energi och mod att arbeta med de här frågorna. Vi ser i våra fältstudier att det finns en stark koppling mellan hur bra det fungerar och skolledarnas engagemang. Det räcker inte bara med engagerade lärare. Det måste finnas ett uppmuntrande ledarskap så att lärarna upplever att de har stöd från skolledningen och inte bara överlåts till lärarna själva. Och då ska det inte bara handla om någon studie eller någon enstaka inspirationsföreläsning.

Om problemen lämnas till de enskilda lärarna så riskerar man också att det blir en normalisering av rasism.
– På skolor där en stor grupp använder n-ordet, heilar och så vidare så kan det bli så att en lärare riktigt orkar, det blir en tillvänjning.

Var är det då som rasismen och antisemitismen är som mest förekommande?
– Vi har inte jobbat med geografiska indelningar på det sättet. Just nu jobbar vi dock med en bok som kommer under nästa år där vi har tittat på hur det ser ut utifrån geografiska platser.

Och hur ser det ut?
– Jag kan inte säga något utförligt om det ännu. Men i princip handlar det bara om bruksorter när det gäller högerextremism. Och det är ju ingen hemlighet.

Det finns också en del som talar om antisemitism på skolor där eleverna i huvudsak är har muslimsk bakgrund?
– Det är ett i princip outforskat område. Just nu har vi en hos oss som jobbar med just det och som ska resulterar i en doktorsavhandling.

Det finns också en stark könsdimension kring rasismen i skolan.
– Ja, det gör det, pojkarna tenderar att vara mindre toleranta, säger Christer Mattsson.

Likvärdighet och ledarskap är temat på Skolledare21

Annat I kommande valrörelse har likvärdigheten inom svensk skola och förskola seglat upp som den tunga skolfrågan.–På Skolledare21 får skolledarna ta del av såväl aktuell forskning som lyckad praktik hur de kan öka likvärdigheten för barn och elever, säger Björn Hareland, programansvarig på styrelsens uppdrag.Bland talarna märks bland andra skolminister Lina Axelsson Kihlblom och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.