Rektorer och lärare har skilda uppfattningar om planeringstid

Ges lärare möjlighet att planera tillsammans? De flesta rektorer anser att så är fallet. Foto: Adobe Stock

En majoritet av rektorerna tycker att lärare har tid till gemensam planering visar en ny undersökning från Karlstads universitet. Det är ett helt annat resultat än när forskarna tidigare ställde samma fråga till lärarna.

Forskare på Karlstads universitet har gjort en uppföljning av den studie de gjorde riktad till lärare 2018. Den visade att lärare inte tycker att de har rätt förutsättningar för planering och efterarbete. Knappt 30 procent av lärarna uppgav att de har gemensam planeringstid.

Nu har forskarna låtit 2 000 rektorer svara på samma fråga och svaret blev det motsatta.

Kenneth Nordgren, Karlstads universitet.

– På frågan om lärare har avsatt tid att planera tillsammans med sina kollegor svarar 80 procent av rektorerna att sådan tid finns avsatt en eller flera gånger i veckan, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet, som lett forskningen.

Skillnaden är anmärkningsvärd, eftersom det rör en så central del av lärarnas yrkesutövning.

– Vid sidan av undervisning är planering och efterarbete det viktigaste som sker på en skola. Det är avgörande för kvaliteten i undervisningen och för lärares yrkesvillkor.

Varför skiljer sig uppfattningarna så mycket mellan rektorer och lärare?

– Möjligen kan en delförklaring vara att planeringsarbetet vilar på den enskilde läraren, vilket gör att både rektorer och lärare kan vara ovana att tänka in detta i skolutvecklingsarbetet, säger Kenneth Nordgren.

– Lärare avser planering och efterarbete av den konkreta undervisningen, vilket oftast är en ämnesinriktad aktivitet. Medan rektorerna ser all tid i arbetslaget som potentiell tid för planering och efterarbete.

Lärares planeringstid är ofta utspridd till tider mellan andra arbetsuppgifter. Det innebär att lärare får väldigt lite sammanhängande tid att planera och reflektera med ämneskollegor.

Så vad bör rektorer göra för att skapa bättre förutsättningar för lärarna?

Kenneth Nordgren menar att det krävs en uppvärdering av lärares för- och efterarbete.

– Det handlar om att se den här tiden som lika viktig som undervisningstid. Och att det är tid som behöver organiseras. Samtidigt kan det vara känsligt att styra upp lärarnas egna planeringstid för hårt, av hävd är den tiden fri.

– Men den rektor som säger till kollegiet att ”ni får försöka hitta en tid någonstans” kommer inte att bli framgångsrik. Däremot: Rektorer som skapar en struktur för planeringsarbetet har nöjdare lärare, visar vår undersökning.

Om du sammanfattar?

– Nyckeln är att både rektorer och lärare ser planering och efterarbete som kvalificerat arbete som varje vecka behöver fredad tid och en kollegial organisation, säger han.

Undersökningen pekar också på stora skillnader mellan fristående och kommunal huvudman vad gäller rektorers syn på sina möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Mönstret är att rektorer med fristående huvudman i högre grad än de med kommunal huvudman upplever att de har den möjligheten och har stöd av sin närmaste chef i arbetet med att utveckla det pedagogiska ledarskapet.

Rektorerna fick även frågan om de upplevde konflikter mellan de statliga målen för skolan och huvudmannens krav.

– Här finns mycket tydliga skillnader mellan rektorer med kommunal respektive fristående huvudman. Cirka 76 procent av rektorer på kommunala skolor uppfattar att det finns konflikter mellan statens mål och huvudmannens krav, medan cirka 24 procent av rektorer på fristående skolor ser en sådan konflikt.

Forskargruppen har ännu inga färdiga svar vad det kan bero på men Kenneth Nordgren pekar på några tänkbara samband:

– Ofta söker sig elever med höga studiepoäng till friskolor, vilket gör att det där kanske råder större framtidstro hos rektorerna. De kommunala skolorna är ofta större och mer diversifierade. Resultatet i enkäten återspeglar möjligen skolsegregationen, något vi behöver tittar vidare på.

Ta del av hela studien på Karlstads universitets webbplats.