Sök
Publishing-priset logga

Siffrorna som visar huvudmännens svek

Illustration: Arad Golan Coll

Bara knappt var fjärde rektor får någon uppföljning om arbetstiden hålls inom givna ramar. Riskbedömningar för skolledares arbetsmiljö visar samma dystra statistik.
De arbetsmiljö­brister som påtalas åtgärdas inte i rimlig tid.
Det visar Skolledar­enkäten 2020 där ett urval av rektorer som har en anställning har intervjuats.

Att vara rektor innebär att både vara chef och anställd. Den senare relationen, förhållande mellan rektor och dennes chef, huvudmannen, är inte helt okomplicerad. Något som bekräftas i Skolledarenkäten, Lärarförbundets skolledares rapport, där ett stort antal rektorer i förskola och grundskola intervjuats under september och oktober 2020 (se tabeller nedan).

Oroande siffror som också ska sättas i perspektiv av tidigare undersökningar som visat rektorernas mycket utsatta situation.

De ska ju vara politikernas förlängda arm. Ibland kanske de i våra ögon tagit sig rollen som kontrollant i huvudmannens tjänst.

I höstas visade en studie att var fjärde rektor riskerar utmattningssyndrom. Det är en studie i flera delar som pågått sedan 2018 där docent Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, tillsammans med forskarkollegor från Lunds universitet tittat på rektorers arbetsmiljöproblem. Över två tusen rektorer från landets samtliga 21 regioner ger en samlad bild av rektorers arbetsmiljö.

En rapport från Skolverket har nyligen visat att en majoritet av rektorer i grundskola och på gymnasiet har lämnat sitt jobb efter tre respektive fem år och av dem har de flesta till och med lämnat skolans värld helt.

En rapport som Skolverket inleder med att kort konstatera det grundläggande faktumet att flera rektorsbyten på kort tid på en skola riskerar att påverka arbetet med att utveckla kvaliteten i undervisningen.

– Det är en förfärlig situation vi har. Det är uppenbart att arbetsmiljön måste förändras och förbättras om vi ska komma till rätta med det här, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare.

Illustration: Arad Golan Coll

Arbetsmiljön för skolledare är ett eftersatt område, menar hon.

Något som i hög grad bekräftas av Skolledarenkäten 2020. Där det bland annat alltså konstateras att arbetstiden för rektorer inte följs upp inom de givna ramarna, att det bara i liten omfattning genomförs riskbedömningar för skolledares arbetsmiljö, att arbetsmiljöbrister som påpekas inte åtgärdas alls eller att det går långsamt innan något händer. APT, Arbetsplatsträffar, för rektor i rollen som anställd anordnas i mycket liten omfattning.

– Ledande politiker eller styrelser slarvar ofta med arbetsmiljöfrågorna, de ses som oviktiga. Men i längden drabbar det alla i skolan.

Ett av problemen är synen på övertid. Många skolledare löser in sin rätt till övertid mot fast ersättning.

– Det innebär ju inte att man kan jobba hur mycket som helst. Arbetsmiljölagen gäller fortfarande. Tyvärr har arbetsgivarsidan sällan något system där man kontrollerar eller följer upp arbetstiden. Vi ser ju det på hur många som i dag riskerar utmattningssymptom.

Att det inte görs några riskbedömningar, eller att rektorerna sällan har någon form av APT  eller annan typ av möten är andra oroande data från enkäten.

– Jag kan inte påstå att jag har några vetenskapliga bevis men det finns forskning som visat att socialt stöd från chefen är något som utmärker de friska arbetsplatserna. Enligt det vi hör så mår också de som har regelbundna samtal och kontakter med sin arbetsgivare, betydligt bättre. Om du har en chef som du kan dela vardagsproblem med och som hinner lyssna till dig och bekräfta dig i arbetet, så mår du ofta bättre, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Följer inte upp

36% av huvudmännen följer inte upp oftare än en gång per termin att din arbetstid ligger inom ramarna (Kommunal förskola)

61% av huvudmännen åtgärdar sällan påtalade arbetsmiljöbrister så snart det är möjligt (Kommunal grundskola)

Det senaste året har allt, inklusive skolledares situation, präglats av coronapandemin. Det har inte direkt underlättat situationen, tvärtom. Rektorerna har snarast fått ett utökat ansvar. Rekommendationer och restriktioner som kommit från Folkhälsomyndigheten och regeringen har hamnat för avgörande i rektorernas knän. Vad ska jag svara på föräldrar oroliga frågor? När bör jag kontakta Smittskyddet om skolan behöver stängas helt eller delvis? Hur kan jag anpassa lokaler, matsituationen och lektioner på ett smittsäkert sätt? Här har man många gånger också upplevt en brist på engagemang från arbetsgivarna.

– Det har funnits situationer där biträdande rektor legat på IVA, halva Elevhälsoteamet varit hemma för smittspårning, samtidigt som orolig personal och inte minst oroliga föräldrar hör av sig hela tiden. Det är en dramatisk situation, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Det finns också en annan aspekt på relationen mellan rektorer och arbetsgivare. Det är att skolledarna själva är de som ska vara chefer, att de kanske inte alltid ligger så nära till hands att begära hjälp eller stöd ”uppifrån”.

– Vi skolledare är generellt sett ett självständigt släkte. Vi är vana att fatta egna beslut och att klara mycket själva. Vi har också en förväntan på oss att stå för lugn och stabilitet, särskilt när det blåser snålt kring våra organisationer. Om vi visar tecken på att vara rädda och rådvilla finns naturligtvis en risk för att denna osäkerhet sprider sig ut i våra verksamheter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Frågan löd: Följer din chef upp att din arbetstid ligger inom givna ramar? Källa: Lärarförbundet skolledare

Rektorer riskerar att ofta bli ensamma i sin vardag. Det är inte alltid lätt, eller ens rätt, att anförtro problem till medarbetare. Rektorskolleger kan vara ett stöd men det fungerar inte alltid. Många skolor arbetar också i konkurrens om lärare och elever, säger hon.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman tycker ändå att det är viktigt att man ska våga be sin chef om hjälp och stöd.

– Jag tycker också att vi ska vara mer kollegiala rektorer emellan, att vi ska kräva att vi ska få möjligheter att träffa våra kolleger.

Allt är ändå inte nattsvart. Det finns också en del positiva signaler.

– Vi märker att vårt fackliga påverkansarbete har gett resultat. Exempelvis har antalet arbetsplatsträffar ökat, även om det finns mycket mer att göra. Kompetensutvecklingsplaner för rektorer har också blivit fler, liksom lärarna behöver också vi individuella utvecklingsplaner.

En annan ljuspunkt är det kommande professionsprogrammet som hon anser är nödvändigt för att säkerställa rektorers yrkesutveckling, kompetensutveckling och för att öka professionens attraktionskraft.

Den rektorsutbildning som finns i dag är också bra, enligt Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Men det finns en hake.

– För att klara rektorsutbildningen behöver man ägna 20 procent av arbetstiden åt den. Det är något som huvudmännen måste möjliggöra men det görs i alldeles för låg grad, det finns ingen systematik kring det. Det får inte bli så att en ny rektor ska arbeta 120 procent för att kunna klara det. Det måste skapas en avlastning, säger hon.

Illustration: Arad Golan Coll

I vårt tema i nummer 1-2021 skrev vi om rektor som en övermänniska, de olika roller som en rektor måste ikläda sig. Att vara pedagog, kommunikatör, inspiratör, ekonom, jurist, administratör, psykolog, marknadsförare. Det är lätt att i det sammanhanget glömma bort att rektorn också är anställd.

Arbetsgivaren är huvudmännen. De utser någon, skolchef eller annan, som är motparten.

– De ska ju vara politikernas förlängda arm. Ibland kanske de i våra ögon tagit sig rollen som kontrollant i huvudmannens tjänst. Men jag tycker inte bara att de ska vara bärare av budget. Jag tycker de ska lyssna in resursbehovet, vad som krävs och behövs. Ju mer en skolchef tar reda på desto bättre underlag för en styrelse eller nämnd att ta ställning till i nästa led.

Hon tar en lönekartläggning som exempel.

– Hur ser det ut i dag när löneskillnaderna minskar mellan lärare och rektorer? Det är sådant som borde komma upp, säger hon.

Skillnaderna mellan privata huvudmän och kommunerna som arbetsgivare när det handlar om arbetsmiljö är inte särskilt stora så vitt det går att bedöma.

Frågan löd: Genomförs riskbedömningar som gäller skolledares arbetsmiljö? Källa: Lärarförbundet skolledare

– Det vi kan se när vi tittar på detta är att några av de små friskolorna, framför allt förskolor, kan ha en bättre upplevd situation. De kan känna sig mer sedda och har närmare till besluten. Vi ska komma ihåg att det också finns många bra fungerande verksamheter i kommunal regi. Det viktiga är att vi lär oss av de goda exemplen. Hur gör vi det lika bra?

Ann Charlotte Gavelin Rydman är rektor men har också erfarenhet av att vara verksamhetschef för rektorer och biträdande rektorer.

Hur gör man då?

– Jag hade nog en fördel av att vara fackligt skolad. Det viktigaste är att lyssna in och ha ett öppet klimat. Vilka förväntningar har vi på varandra? Att ha regelbundna samtal och uppföljningar av dem är också viktigt. Jag tror också att man ska våga ge och ta feedback. Våga fråga vad de tycker att jag gör bra, mindre bra, om det finns något som kan utvecklas och så, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Frågan löd: Åtgärdas påtalade arbetsmiljöbrister för skolledare så snart det är möjligt? Källa: Lärarförbundet skolledare