Sök
Publishing-priset logga

Så kan arbetsmiljön förbättras – om rektorn själv får bestämma

Illustration: Arad Golan Coll

I en studie har forskarna Ulf Leo och Roger Persson med kollegor låtit rektorer dela med sig av sina förslag till förbättring av sin arbetsmiljö. Materialet är hämtat från enkäter, intervjuer och elva workshopar där rektorer från olika delar av landet och från alla skolformer i såväl kommunal som fristående verksamhet deltagit.

Totalt svarade 2 781 rektorer på en webbenkät minst en gång, 39 rektorer intervjuades och 275 deltog i work­shoparna.

– Förslagens mångfald visar att det inte är en ”quick fix” att komma till rätta med alla brister rektorer upplever i sin arbetsmiljö. Det är en cocktail av problematik där en otydlig arbetsorganisation medför att det ibland är omöjligt för en rektor att förstå vad som förväntas, säger Roger Persson, som forskar i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet.

– Förslagen visar också komplexiteten i jobbet och under vilka skilda förutsättningar rektorer jobbar.

Flera rektorer vill ha statlig styrning av ekonomin, de vill att staten tydligare <br />fördelar resurserna. Det skulle bidra till en ökad lik­värdighet.

Alla omfattande skolreformer har inte bara medfört genomgripande förändringar i styrningen av skolan, utan också inneburit att rektorers ansvar och plikter ökat. Rektorer sitter på en nyckelposition i skolans styrkedja, som chefer med ett lager av ledarskap ovanför sig och med lärare och personal under sig.

Förutom att de måste förhålla sig till nya regler, strukturer, och styrdokument, krävs att de är goda ledare för kollegor och elever. Här ryms konflikter kring prioriteringar, värderingar och obekväma beslut. Detta kombinerat med övertidsarbete och osäkerhet kring framtiden.

– Rektorer har en arbetssituation som gör att en fjärdedel av landets rektorer riskerar utbrändhet, säger docent Ulf Leo, Centrum för Skolledarutveckling, vid Umeå universitet. Han och forskarkollegorna vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin och Institutionen för psykologi vid Lunds universitet står bakom den studie där över två tusen rektorer från 277 av landets 290 kommuner berättar hur de upplever arbetsmiljön och sitt hälsoläge.

Nu har forskarteamet låtit rektorerna själva komma med förslag om hur de vill komma till rätta med problemen. Mycket handlar om rollkrav och rollkonflikter.

– Ibland uppstår dubbla budskap mellan stat och kommun. Rektorerna vill ha en tydligare reglering av rektorsuppdraget. Både från en nationell nivå och från en huvudmannanivå. Skolchefer och lokal politik borde tydligare reglera vad som förväntas av en rektor, säger Ulf Leo.

Bakgrund till projektet

Forskningsprojektet heter ”Skolledares arbetsmiljö: Ett projekt om organisatoriska förutsättningar, stressrelaterad psykisk ohälsa, personalrörlighet och förbättringspotential”. Det är ett samarbete mellan Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. AFA försäkring har finansierat och representanter för Lärarförbundet Skolledare har medverkat i projektets referensgrupp.

Rollkonflikter uppstår också på grund av den stora administrativa börda som ligger på en rektor.

– Rektorer känner att den administrativa rollen övertrumfar den som pedagogisk ledare.

Andra förslag gäller resurser och resursfördelning och den komplexa ekonomiska styrningen som i dag handhas av de lokala huvudmännen.

– Flera rektorer vill ha statlig styrning av ekonomin, de vill att staten tydligare fördelar resurserna. Det skulle bidra till en ökad likvärdighet. I dag är det väldigt olika elevpeng i olika organisationer.

Fortbildning och handledning behöver också styras upp enligt rektorernas önskemål. 

– De vill ha obligatoriska introduktionsprogram och mentorskap för nya rektorer. I dag finns inte alltid rekryteringsutbildningar eller liknande. Det krävs ingen formell utbildning för att bli rektor, mer än att vederbörande har pedagogisk insikt.

Många rektorer känner sig bortglömda av sina arbetsgivare. Det är till exempel inte alla som får regelbundna medarbetarsamtal.

– Relationen upp till närmsta chef är viktig. Arbetsgivaren borde ta bättre ansvar för de risker en rektor har i jobbet, bland annat ohälsosam arbetsbelastning. Något som borde ske genom arbetsmiljölagen men som lätt slarvas över.

Elva steg på vägen

  1. Tydligare styrdokument för rektor, nationellt och lokalt.
  2. Färre och mer långsiktiga mål.
  3. Bättre hantering av anmälningar till Skolinspektionen.
  4. Bättre ledningsstöd, lokalt och på huvudmannanivå.
  5. Ökad likvärdighet, reformerade statsbidrag och ökad statlig ekonomisk styrning.
  6. Introduktionsprogram, mentorskap och kontinuerlig fortbildning.
  7. Regelbundna medarbetarsamtal, riskanalyser och arbetsplatsträffar med arbetsmiljöfrågor för rektorer.
  8. Reglering eller rekommendationer för maximalt antal medarbetare per rektor.
  9. Stärk möjligheterna att dela ledarskap.
  10. Begränsa antalet verksamheter som en rektor kan vara chef över.
  11. Se över rektorers löner så det blir avstånd till lärarnas löner.

Lönebiten borde också ses över, menar rektorerna. Dagens karriärtjänster för lärare har medfört att det är mycket vanligt att lärare tjänar mer än sin rektor. Rektorer vill ha ett system som ger avstånd till lärares löner.

En annan fråga är hur många medarbetare och hur många verksamheter en rektor ska vara chef över. I förskolan kan rektor ha ansvar för flera enheter. Det gör att en rektor behöver resa mellan sina förskolor och uppfattas då som en icke närvarande chef för personalen.

Sammantaget: Skolans dubbla styrsystem, där staten styr med lagar, regler och delar ut pengar och där sedan kommunerna förvaltar pengarna och styr skolorna, skapar olika förutsättningar för olika skolor.

– Det krävs koordinerade åtgärder både inom och utanför den interna organisationen för att komma till rätta med de problemen. Ytterst är det en politisk fråga hur vi faktiskt vill organisera skolan, säger Roger Persson.