Sök

Ledningsteam ger trygghet

Foto: Lasse Burell

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Den här organisationen lockade mig när jag för ett och ett halvt år sedan gick över till Pysslingen från den kommunala förskolan, säger Sara Jiveskog, rektor på Pysslingen Förskolor. Tidigare har hon jobbat som förskolechef i Botkyrka och Huddinge kommun och i Jensen Education.

En upplevelse av ensamhet präglar många förskolerektorers arbetssituation (se artikel om ökade krav). I Pysslingen har man valt en lösning med ledningsteam.

Förskolan behöver ha 100 procent omsorg och 100 procent utbildning.

Varje förskola leds av ett team bestående av en rektor, en biträdande rektor, en kvalitetsledare och en intendent. Varje ledningsteam har mellan tre och sex förskolor i sitt område. På varje enskild förskola finns också en platsansvarig som är länken mellan den enskilda förskolan och ledningsteamet.

Så här är ledningsteamet utformat enligt Pysslingen:

  • Rektor leder förskolans verksamhet. Med stöd av det övriga teamet är det rektor som ansvarar för att den pedagogiska verksamheten utformas så att alla barn mår bra och utvecklas i enlighet med de mål och regelverk som styr förskolan. Rektor har även arbetsmiljöansvar och ska tillse (ansvara för) att alla pedagoger på förskolan trivs och får rätt förutsättningar att arbeta utifrån förskolans läroplan.
  • Den biträdande rektorn bistår rektorn. Det är rektor som delegerar ansvarsområden och arbetsuppgifter till biträdande rektor utifrån de behov som förskolan har.
  • Kvalitetsledaren har ett särskilt ansvar att utveckla den pedagogiska verksamheten på varje förskola i området. Kvalitetsledaren arbetar nära medarbetarna och barnen för att skapa goda lärmiljöer och lärprocesser, utvärdera arbetet och stötta medarbetarna i det pedagogiska uppdraget.
  • Intendenten ansvarar för många av de administrativa uppgifterna i teamet och på förskolan, till exempel kö och placering, löneadministration och föräldrafakturering.

– Att ha ett team på det här sättet underlättar arbetet i hög grad. Vi har också bra stödfunktioner överhuvudtaget med bland annat skolchef, HR-, ekonomi- och kommunikationsavdelning.

Det är inte bara en dans på rosor, också Pysslingen har påverkats av den utveckling som skett sedan läroplanen för förskolan 1998 gjorde om daghemmen till förskola och verksamheten gick från social- till utbildningsdepartementet.

– Jag brukar säga att förskolan behöver ha 100 procent omsorg och 100 procent utbildning, säger Sara Jiveskog.

Steg för steg har kraven på vad förskolan ska göra utökats.

– Det har varit en allmän försämring i hela välfärden och det har förstås påverkat oss också. Resurserna är sämre och personalen får slita hårt.

Skolverket om förskolan

Det finns både kommunala och fristående förskolor. 2 757 (28 procent) av de närmare 9 800 förskolorna är en fristående verksamhet, drygt 100 000 barn. Fristående förskolor kan till exempel drivas av ett aktiebolag, ett trossamfund, en stiftelse eller en ekonomisk förening i form av kooperativ.

Det är kommunerna som ansvarar för att det finns förskolor och för att barn erbjuds plats. Kommunerna godkänner fristående förskolor. För fristående förskolor gäller huvudsakligen samma regler som för kommunala förskolor. Det är kommunen som har tillsynsansvar över de fristående förskolorna i kommunen.

Kommunen ska sträva efter att erbjuda barn pedagogisk omsorg i stället för förskola om vårdnadshavarna önskar det.

Källa: Skolverket och Friskolornas riksförbund

Ett stort problem i förskolan är rekryteringen av behöriga förskollärare. En utveckling som också märks på Pysslingen.

– Jag är lyckligt lottad. Vi har utbildade förskollärare på nästa alla avdelningar och flera på varje förskola, säger Sara Jiveskog, vars ledningsteam ansvarar för fem förskolor med cirka 130 anställda.

Den pågående pandemin har inte direkt minskat arbetsbelastningen.

– Nej, personalen får slita hund med olika anpassningar varje dag. Det har varit ett mycket märkligt år, för samtidigt är det ju så att de som är i förskolan aldrig varit så friska, med tanke på att vi inte haft några magsjuke-epidemier eller så. De som blir sjuka, oavsett i vad, blir ju hemma längre på grund av karantänsregler vilket gjort att smittspridningen minskat överlag. Och det är viktigt att det är hållbart över tid, att värna om att man inte jobbar om man inte är frisk, säger Sara Jiveskog.