Sök

Fokusveckor ger arbetsglädje

Illustration: Getty Images

Formeln för extra arbetsglädje och engagemang stavas ”fokusveckor” på fyra förskolor i Sollentuna.
– Genom att sätta fokus på olika teman når vi de förväntade undervisningsmålen, säger rektor Jenny Enlund.

Bakgrunden till fokusveckorna var skiftande kvalitet och omfattning av pedagogiskt arbete vid de fyra förskolorna.

– Skillnaden mellan de som lyckades och de som inte gjorde det låg i tydlighet och förväntan på vad som ska göras. Som rektor gäller det att vara tydlig: ”Det här förväntar vi oss ska hända på förskolan”, säger Jenny Enlund, rektor för de fristående förskolorna Björken, Filuren, Fröhuset och Love i Sollentuna.

Det handlar om balans: Att bidra med tydlighet i struktur och samtidigt bibehålla och betona förskollärarens ledarskap och möjlighet att vara kreativ i sitt yrke.

Fokusveckan var källa till en sådan arbetsglädje, det gick liksom inte att inte jobba vidare enligt den här modellen.

Trenderna i förskolan har pendlat från hårt styrda aktiviteter, med tydliga veckoscheman utan mycket individuella val för barnen under 80- och 90-talen, till att i högre grad följa varje individ.

– Att följa barnen individuellt ställer stora krav på pedagoger och organisation. Det kan lätt bli otydligt vad det pedagogiska uppdraget egentligen är, säger Jenny Enlund.

Läroplanen är bred och många känner sig otillräckliga; har vi gjort allt som vi ska?

– Då måste jag som ledare förtydliga: ”Det här är vad vi menar med vår verksamhet.” Det är precis det vi gjort med våra fokusveckor.

Jenny Enlund.

De fyra förskolorna har gemensamt skapat tydliga mål för fokusveckorna – baserat på vad de vill att barnen ska få vara med om.

I genomförandet är alla pedagogers deltagande avgörande.

– Under fokusveckorna är det tydligt vad vi har för avsikt att åstadkomma. Det skapar trygghet och det skapar arbetsglädje och en känsla av att ”jag vet vad jag ska göra i dag”. Den känslan är viktig: att vi faktiskt har gjort det vi ska.

Det handlar om att sätta ord på vad som ibland kan tyckas självklart. Till exempel fokusvecka ”lek”, traditionella tillsammans-lekar utomhus och vuxnas deltagande i barns lek.

–Det värderar alla, men utan målsättning och tydlighet i förväntning riskerar det att inte bli av. Gemensamma aktiviteter skapar en stor känsla av samhörighet hos både barn och pedagoger.

Första fokusveckan testades för tre år sedan. Från början var det enstaka veckor per läsår, nu är det fem veckor under hösten, med två till fyra veckors mellanrum mellan varje fokusvecka.

– Risken vi såg i början på läsåret, att det skulle bli för ofta, stämde inte, och nu under coronapandemin har det varit ett fantastiskt stöd för pedagogerna. Många förskolor har ju skalat ner på undervisning i form av planerade aktiviteter och satsat mer på omsorg. Men våra fokusveckor har varit möjliga att genomföra och feedbacken jag får är enastående.

Höstens förskolefokus

Under hösten har förskolorna arbetat med följande fokus:

Vecka 36 Lek
Vecka 38 Integritet
Vecka 40 Barnens miljövecka
Vecka 42 Fokusvecka Brand
Vecka 46 Internationella barnboksveckan
Vecka 48 Integritet (igen)
Vecka 50 Jul- och vinterpyssel

Vad är det för skillnad på era fokusveckor och att jobba med projekt?

– Min erfarenhet är att ett projekt, på kanske ett år, kan bli för långt och för abstrakt. Fantastiskt när det fungerar, men ställer stora krav på pedagogerna. Om man inte lyckas följa barnen hur de utvecklas under året, tappar man lätt bort projektet. Lätt att gå vilse i det, helt enkelt.

Fokusveckan är avgränsad, tematiskt tydlig – både projektinriktad och individbaserad. De positiva effekterna märktes snabbt.

– Barnen blev jätteengagerade, de pratade hemma på ett nytt sätt jämfört med ”vanliga” aktiviteter för att det var så koncentrerat.

– Det gick så tydligt att se att barnen fortsatte att leka de lekar man hade lekt och prata om de saker vi hade pratat om och efterfrågade en fortsättning på arbetet.

Engagemanget var tydligt också hos pedagogerna

– Fokusveckan var källa till en sådan arbetsglädje, det gick liksom inte att inte jobba vidare enligt den här modellen.

Jul-och vinterpyssel är en av fokusveckorna.

Fokusveckorna leder också till samarbete, även om det har fått ske digitalt i Teams denna pandemihöst. Förskollärarna möts inför en fokusvecka och reflekterar tillsammans och inspirerar varandra, vilket tar sig uttryck i olika aktiviteter och lärdomar kring förhållningssätt. Det skapar ökad likvärdighet mellan förskolorna och barnen får ta del av fler förskollärares kompetens.

Det ska sägas att skolorna har en veckostruktur som är tydlig även utanför temaveckorna.

– Barnen ska ha möjlighet att veta vad som väntar när de kommer till förskolan. Det finns en grundstruktur för alla veckor och så fördjupar vi oss under fokusveckorna som är det lilla extra.

– Men, aktiviteterna i sig är inget värt utan varma och professionella pedagoger, som har en vilja att skapa ett engagemang och en vi-känsla i gruppen. Allt handlar om mötet med varje barn och pedagogernas närvaro i stunden.