Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Antalet skolledarombud har fördubblats

Lärarförbundet Skolledares ombudsman Björn Hareland, infälld, lyfter möjligheten till stöd som ett av skälen till ökningen i antalet skolledarombud. Foto: Lärarförbundet och Getty

2018 fanns cirka 169 skolledarombud i Sverige, i dag är det över 330 – nästan en fördubbling på tre år
– Det är viktigt att inse att vi rektorer också är anställda och behöver varandra, säger Björn Hareland, ombudsman i Lärarförbundet Skolledare.

Larmrapporterna om skolledarnas arbetssituation har kommit i strid ström de senaste åren. Fyra av tio riskerar utbrändhet, dokumentationsbördan har ökat, många lämnar yrket, utsattheten för hot och våld har blivit alltmer frekvent. En nyckel i problematiken har ofta varit ensamheten, att exempelvis en rektor står där själv, klämd mellan huvudmannen och de anställda.

Det är i det perspektivet man kan förstå hur angelägen frågan om skolledarombud är. I en tid när det finns stora problem med rekrytering i hela den svenska fackföreningsrörelsen är det här något som pekar i motsatt positiv riktning.

Vad beror det på?

– Jag tror att en viktig faktor har varit att Lärarförbundet Skolledares styrelse har haft ett väldig tydligt budskap att skolledare faktiskt också är anställda.

Möjligheter till hjälp

En annan aspekt är den pressade arbetssituation som många rektorer har i dag,

– Att man är ensam kan kännas tungt. Därför är möjligheter att hjälpa varandra så värdefulla. Styrelsen har också slagit fast målet att skolledare i första hand ska representeras av skolledare.

Central utbildning för skolledarombud kombinerat med regional introduktion och uppföljning är en väg som visat sig framgångsrik för att rekrytera nya skolledarombud. Lägg därtill till att det finns 13 skolledaransvariga ombudsmän som stöd, utspridda geografiskt från Malmö i söder till Luleå i norr.

– Att gå en kurs är väl investerad tid. Det är utbildningar som alla har stor nytta av också i sitt vanliga jobb som skolledare. Jag har själv jobbat fackligt parallellt med mina rektorsjobb hela arbetslivet. De kunskaper man får med sig från kurser är värda hur mycket som helst också i det vanliga chefsjobbet, säger han.

En svår uppgift

I de större städerna försöker förbundet också skapa lokala skolledarstyrelser för att ytterligare förstärka möjligheten för skolledarna att representera sin egen målgrupp i olika sammanhang och förhandlingar.

– Vi jobbar också för att fler ska engageras på den privata sidan. Det är ofta lite mer komplicerat då många företag har stor geografisk spridning mellan sina skolenheter, säger Björn Hareland.

Viktig är också att skolledarombuden har facklig förtroendemans ställning, anser Hareland. Så att de kan representera skolledarna i Samverkan/MBL-förhandlingar, löneförhandlingar och så vidare.

Samma positiva utveckling finns också när det gäller skolledarskyddsombud. Runt 2018 fanns 30 nu är man uppe i 60, närmast en fördubbling även här.

– Att vara skyddsombud är en svår uppgift när det handlar om chefer. Rektorer har ju arbetsmiljöansvar för de anställda men glömmer ofta bort sig själva.

Telefonsamtal bort

Utvecklingen är positiv men nu fortsätter satsningen för att få ännu fler skolledarskyddsombud.

– Vi ska även här ha centrala skolledarskyddsombudutbildningar, säger han.

Allt syftar till att förbättra skolledarnas arbetssituation.

Björn Hareland påpekar att man inte får glömma en annan väg att få stöd: Lärarförbundets Kontakten där det finns ett förval för skolledare.

– Det är bara ett telefonsamtal bort för att få hjälp och stöd, säger Björn Hareland.