Läsning en nyckel för att minska skolsegregationens effekter

Bokaktuella Emma Leijnse jobbar till vardags som journalist på Sydsvenskan. Foto: Lars Dareberg

Satsa på att lära alla att läsa ordentligt. Och sätt in särskilt stöd till dem som behöver så tidigt som det överhuvudtaget är möjligt.
Det är journalisten och författaren Emma Leijnses medskick till Sverige rektorer. Hon har skrivit den uppmärksammade boken ”I en annan klass” där hon följt två skolklasser med helt olika förutsättningar.

Statistiken visar det tydligt. Skolsegregationen och ojämlikheten ökar i de svenska skolorna. Det har beskrivits många gånger i olika sammanhang. Men kanske krävs ett mer personligt tilltal för att på riktigt förstå var som händer i skolan idag.

Det är just det som Emma Leijnse försökt sig på när hon följt två skolklasser i mellanstadiet, från klass fyra till sex. En skola i ett så kallat utsatt område i Malmö, Gustavsbergskolan, där ingen har svenska som modersmål och föräldrarna ofta är lågutbildade och talar dålig svenska, och en i Lund, Claraskolan, där de allra flesta har svenska som modersmål och föräldrarna är välutbildade.

Texten är drabbande. Den visar på ett tydligt sätt vilka olika förutsättningar som finns i svenska skolor idag. Att socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildningsnivå, är helt avgörande.

-Vi talar ofta om bra och dåliga skolor. Inte lika mycket om goda eller dåliga förutsättningar trots att det är så tydligt att det är det som avgör, säger hon.

Stabil organisation nödvändigt

En av förutsättningarna för att det ska fungera är att ha en stabil ledning, inte så hög personalomsättning och en god organisation.

-Täta rektorbyten sinkar exempelvis arbetet för särskilt stöd och vilka rutiner som ska gälla i klassrum och korridorer.

Ledningssituationen skiljer sig på de två skolorna, kanske inte så förvånande, kraftigt åt på de två skolorna.

-På Claraskolan hade rektor jobbat i tio år och hon är kvar ännu. På Gustavsbergskolan hade rektorn jobbat i två år, och har slutat nu. Är inte säker på att någon person jobbar kvar och minns att jag varit där…

Det är en ganska dyster bild som visas upp även om det också finns många ljusglimtar i berättelser från elever och andra i boken.

Möjligt att förbättra läget

Går det att göra något åt situationen? Emma Leijnse tror absolut att det finns saker att göra.

-Om viljan finns så går det att göra en hel del. Jag tror att skolsegregationen är lättare att åtgärda än bostadssegregationen som ju är grunden till att det är så här.

Hon lyfter fram en sak som kanske är den allra viktigaste.

-Lär eleverna att läsa och ge särskilt stöd tidigt till dem som behöver det, det är nog de bästa medskick jag kan ge.

Hon pekar också på åtgärder för att locka rektorer och lärare till de mer utsatta skolorna.

-I Sverige har man satsat en del på höga löner för förstelärare och så men det har inte fallit så väl ut i det här sammanhanget. Jag tror mer på att jobba med arbetsmiljön.

Färre undervisningstimmar, bra elevhälsoteam, kontinuitet och mer stödundervisning på elevers modersmål är exempel hon ger i boken.

Politiska insatser på gång

Det börjar ändå hända saker. Resultat från Björn Åstrands utredning om en ”En jämlikare skola” har konkretiserats och regeringen föreslår sänkt skolpeng för friskolor. Fler förslag från utredningen som bland annat ska titta på det fria skolvalet förväntas senare i år.

-Det finns statistik som visar att det fria skolvalet drivit på skolsegregationen med 25–30 procent utöver det som bostadssegregationen ger. Det är upp till var och en att avgöra om man tycker att det är mycket eller lite. Det är väldigt bra att statistiken faktiskt finns, så att vi har en gemensam utgångspunkt att diskutera skolval och friskolor utifrån.

När Emma Leijnse ville förverkliga sin idé till boken stötte hon initialt på en del problem. Det var inte helt lätt att få rektorer att släppa in henne på skolorna.

-På skolorna i de utsatta områden var det inga problem, där fick jag napp direkt. Jag tror en del av oviljan hos de andra är att man kanske inte riktigt vill att det goda resultatet ska kunna förklaras av socioekonomiska faktorer. Man vill ju att skolan ska vara bra för att man jobbar hårt, har bra personal, en god verksamhet och så vidare säger hon.

Väckt stort intresse

Boken har väckt stor uppmärksammats och recensionerna har varit många och i det stora hela positiva.

–Jag har skrivit två böcker tidigare men då har uppmärksamheten inte varit i närheten av det här.

Kanske är uppmärksamheten ett tecken på att en valrörelse är på intågande och mycket talar för att skolfrågor kommer att ligga högt upp på agendan.

Emma Leijnse kommer att följa valrörelsen, nu i sitt ordinarie jobb som skolreporter på Sydsvenskan i Malmö.

–Jag hoppas inte valrörelsen bara landar i om man är för eller emot friskolornas vinster. Det är ju mitt och andra journalisters jobb att se till att debatten inte blir så svart-vit. Vår uppgift är att plocka fram alla sidors bästa argument, men det är självklart att vi inte ska sprida rena felaktigheter. Vi måste tänka till precis som på andra områden som exempelvis bränslepriser och energipriser som varit aktuellt nu: Stämmer verkligen det som politikerna påstår? säger hon.