Malå kommun visar vägen för Elevhälsan

Malå kommun är den kommun som lägger mest på elevhälsa i Sverige, enligt Skolverkets siffror. På Nilaskolan, med 360 elever, finns en genomtänkt plan för elevhälsoarbetet med ständigt fokus på utveckling.

I förra veckan kom ett beslut om lagrådsremiss från regeringen med syfte att stärka elevhälsan.

– Elevhälsan fyller en mycket viktig funktion i skolan, och nu förtydligar vi uppdraget. Med de här lagändringarna blir det tydligt att elevhälsan ska ha förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, inte bara släcka bränder och åtgärda akuta problem, sade skolminister Lina Axelsson Kihlblom vid presentationen.

Hur förändringarna kommer att tas emot återstår att se. Men att Nilaskolan i Malå i Västerbotten har kommit en bra bit på väg mot en fungerande Elevhälsa står ändå klart.

– Vi har ett jättehärligt gäng här och vi är i ständig utveckling. Men det är klart att det finns en fördel i att kommunen och skolan är liten. Vi har nära till varandra, konstaterar hon.

Elevhälsoteamet består av tre rektorer, en för varje stadie, två utbildade specialpedagoger och tre så kallade specresurser av erfarna lärare/logopeder.

På skolan finns också en kurator på heltid, och en sjuksköterska samt skolpsykolog en dag i veckan. Dessutom har vi en logoped som man delar med förskolan.

Vid behov finns också möjlighet att kontakta skolläkare och skolpsykolog från närliggande kommuner.

– Även studie- och yrkesvägledare ingår i arbetslaget, i första hand för de lite äldre eleverna, säger hon.

Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att gå igenom vad som behöver prioriteras vecka för vecka.

– Pedagogerna kan också boka in sig för rådgivning i aktuella frågor.

Tre gånger per läsår ordnas elevhälsomöten för varje årskurs där alla pedagoger, lärare och även fritids kan informeras om vad som händer och lyfter årskursens nuläge, reflekterar över behov och fortsatt fokusområde fram till nästa möte. Man försöker gå från individ till grupp/undervisningsfokus.

Sedan våren 20 har man ett HLT-team (Hälsa, Lärande, Trygghet). Det är en samverkansmodell i Västerbotten.

– Det ger oss tvärprofessionell kompetens i samarbete med socialtjänst och regionen, vi träffas en gång i månaden.

Nu efter jul, har man startat ytterligare en del i elevhälsoarbetet. Elevhälsoteamet besöker varje stadie var tredje-fjärde vecka. Möten bokas med pedagogerna, digitalt eller fysiskt, där det ges möjlighet att informera, utbilda och samtala för att utveckla det elevhälsoarbete som alla på skolan gör i det vardagliga arbetet.

I höst tar man ytterligare ett steg då man ansökt om att få delta i Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM:s nätbaserade kurser för elevhälsan.

– Den 4 mars ska vi träffa representanter för SPSM för att prata närmare om hur det ska läggas upp, säger hon.

Ambitionerna är höga men det finns också utmaningar  

– Ja, vi behöver höja resultatet, bli en tydligare kunskapsskola. Därför är det förebyggande och främjande arbetet som ger eleverna chansen att lyckas i vardagen så viktigt, säger Ann-Chathrine Lundmark.

Här är förslagen till lagrådsremiss för en mer jämlik elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning från regeringen:

Förslagen till lagrådsremiss

  • Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal.
  • Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns.
  • Krav ställs att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.
  • En garanti införs för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
  • Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
  • Elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort.
  • Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
  • En rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas.
  • Lagändringarna om att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
  • Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.