Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Undervisning på distans långt ifrån problemfritt

Foto: Getty Images

Mycket ensamarbete, reducerat lärarstöd och minskad motivation. Skolinspektionens intervjuer med rektorer vid 629 skolor och omkring 900 elever visar att gymnasiets distansundervisning under coronapandemin varit långt ifrån problemfri.

– Vi såg i vår första undersökning i våras att det fanns en hel del områden som var svåra att hantera digitalt. De intervjuer vi nu genomfört under hösten bekräftar att det varit en tuff period för många elever, säger Lars Thornberg, verksamhetsutvecklare vid Skolinspektionen.

Inspektionen har vid tre tillfällen under året kontaktat skolor runt om i landet för att få deras syn på hur utbildningen fungerat under pandemin. I den senaste intervjuundersökningen som nyligen publicerades har förutom skolledare också elevrådsrepresentanter vid 225 skolor fått lämna sina synpunkter på effekterna av distansundervisningen.

– Det vi helt klart ser är att måendet påverkas. Och att måendet verkar vara väldigt nära kopplat till motivation och inlärning, säger Lars Thornberg.

Skolor som enligt Skolinspektionen fungerat bättre har haft en mer ”uppsökande” verksamhet där hälsovård och lärare talat med elever och helt enkelt frågat hur de mår.

–Skolor som inte är förberedda hamnar lätt efter, säger Lars Thornberg på Skolinspektionen.

– Det är viktigt att fånga konsekvenserna. Det har fungerat mindre bra på skolor där eleverna själva måste ta kontakt om de mår dåligt eller behöver stöd. Skolorna behöver ofta vara mer aktiva i kontakten med eleverna, säger Lars Thornberg.

Skolinspektionen har inte funnit några stora skillnader vare sig mellan stora eller små kommuner, privat eller kommunal utbildning.

Det man i stället noterat är att många elever generellt upplevt isolering, ensamhet och svårt att få snabb återkoppling till lärarna digitalt, exempelvis i ”chatten”. Dessutom pekar flera av de intervjuade också på problemen med den uteblivna sociala interaktionen.

– Både rektorer och elever har pekat ut matematik som ett särskilt svårt ämne att hantera på distans. Där sker lärande mycket med hjälp av varandra, både med lärare och klasskamrater. Det är också ett svårt ämne att komma vidare i om man inte förstår, säger Lars Thornberg.

 – Men vi har också sett att många rektorer och skolor under hösten gjort ett mycket bra arbete och givit extra stöd till de elever som tappat mest under distansundervisningen.

Intervjuerna har gjorts med skolor i såväl storstadsområden som på mindre orter, med olika huvudmän och inom olika program för att få så stor variation i underlaget som möjligt. Kunskapen som Skolinspektionen skaffat kommer så småningom att samlas i en rapport som delas med bland annat Skolverket, Folkhälsomyndigheten, regeringen och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Vi vet att undervisning på distans inte är likvärdig beroende på elevers olika förutsättningar i hemmiljön.

– Vi har redan sett att arbetet gjort nytta. När Folkhälsomyndigheten i början av december lade fram sina rekommendationer för den nya nedstängningen av gymnasier baserades undantagen på den rapport vi lämnade i våras om att vissa elevgrupper är särskilt sårbara för distansundervisning, säger Lars Thornberg.

Med de tre intervju- och svarsrundorna som underlag vill Skolinspektionen bland annat peka på några områden som är viktiga inför framtiden.

  • Undvik smittspridning i skolan. Skolledningen måste vara tydlig att förmedla framtagna strategier till eleverna och också involvera eleverna i tankar och arbetssätt på hur smittspridning kan undvikas.
  • Kunskapstapp där många elever anser att man kommit efter i undervisningen och är oroliga för att skolan inte kan hjälpa dem att ta igen moment i exempelvis delar av kurser eller arbetsplatsförlagt lärande (APL).

– Rektorerna anser däremot att man har god kännedom om hur kunskapstappet ser ut och att man också ofta har en plan för hur det ska kunna tas igen. Men vår slutsats är att det behövs kommuniceras på ett tydligare sätt till eleverna så att de inte oroar sig i onödan, säger Lars Thornberg.

  • Förberedelse för nya pandemiutbrott och skolstängningar.

Många skolor hade gjort den läxan. 48 procent ansåg att de var ”helt och hållet” förberedda, lika många tyckte att de var förberedda ”till stor del”. Fyra procent svarade att de var förberedda i mindre utsträckning. De ansåg att deras arbetsbelastning redan var stor och att de fick ”ta det när det kommer”.

Att tänka på för framtiden

Undvik smittspridning i skolan. Skolledningen måste vara tydlig att förmedla framtagna strategier till eleverna och involvera eleverna i tankar och arbetssätt på hur smittspridning kan undvikas.

En tydlig information om hur kunskapstapp, där många elever anser att man kommit efter i undervisningen, ska hanteras. Många är oroliga för att skolan inte kan hjälpa dem att ta igen moment i exempelvis delar av kurser eller arbetsplatsförlagt lärande (APL).

Förberedelse för nya pandemiutbrott och skolstängningar.

– Vi vet att undervisning på distans inte är likvärdig beroende på elevers olika förutsättningar i hemmiljön. Skolor som inte är förberedda riskerar tyvärr att hamna efter hela tiden, säger Lars Thornberg.

Intervjuerna visar också att en del elevgrupper som tidigare haft det lätt i skolan riskerar att få problem på distans.

– En del elever får svårt att strukturera sitt arbete själva och hålla motivationen uppe utan ett socialt sammanhang. Skolan är duktig på undervisning, men den bör också se till att eleverna har en möjlighet att vara sociala hela dagen och inte bli ensamma och passiva. Där behövs till exempel mer uppsökande verksamhet från elevhälsan.