Större möjligheter till distans- och fjärrundervisning

Linnéa Plöen Casterud är utredare inom digitaliseringsfrågor på Lärarförbundet Skolledare.

Nya regler ger större flexibilitet, men kan samtidigt leda till ökat tryck på rektorer och högre kostnader, befarar Linnéa Plöen Casterud, utredare på Lärarförbundet.

Ändringarna som kan börja tillämpas från den 1 april i år är resultatet av en utredning som startade 2015. De har alltså inget med pandemin att göra, däremot gjorde det tillfälliga regelverket under pandemin att de börjar gälla senare än planerat.

– Det nya reglementet öppnar upp för att elever med dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik kan få distansundervisning, som särskilt stöd eller på heltid, säger Linnéa Plöen Casterud, utredare på Lärarförbundet.

Hemmasittare har tidigare inte varit en del av den grupp som haft rätt till distansundervisning. Men nu räknas de in bland de som kan få distansundervisning som särskilt stöd i undervisningen.

Tidigare – bortsett från under pandemin – saknades bestämmelser i skollagen om distansundervisning. Det fanns försöksverksamheter samt bestämmelser om särskild undervisning för elever som på grund av exempelvis sjukdom inte kan delta i närundervisning.

De nya reglerna kan innebära ökad press på rektor och leda till ännu mer föräldrapåverkan, tror Linnéa Plöen Casterud.

– Föräldrar kan hävda att ”mitt barn har rätt till distansundervisning” och motivera att ”det bästa för mitt barn är att slippa gå i skolan”, fast det kanske inte alls förhåller sig så. Rektor är ansvarig för elevhälsan och det är rektor som beslutar ifall eleven ska få stödet eller ej. I många fall gäller det för denne att kunna stå emot trycket från krävande föräldrar och elever, säger hon.

Behövs godkännande

Även om rektor kommer fram till att distansundervisning vore det bästa, gäller det att vara medveten om att den bara får ges av en av Skolinspektionen godkänd huvudman, så skolan behöver köpa in tjänsten.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet skolledare

–Det betyder att ansvaret finns kvar hos rektorn, men att rektorn inte kan inte kontrollera undervisningen på samma sätt som annars. Det finns en farhåga i detta, konstaterar Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

– Som rektor blir det en utmaning att vara pedagogisk ledare och arbetsmiljöansvarig för fjärr- och distanslärare eftersom medarbetarna kommer att finnas någon helt annanstans. Det är svårare att säkerställa kvaliteten i fjärr- och distansundervisning än i närundervisning.

Till dags dato har 23 huvudmän ansökt hos Skolinspektionen om att bli godkända huvudmän för att kunna erbjuda distansundervisning. Av dessa är 18 kommuner, två är friskolor/resursskolor, två är skolkoncerner (Internationella Engelska Skolan och Viktor Rydberg) och en är privatperson. Ingen av dessa har fått godkänt, men ansökningsprocessen pågår.

Fjärr och distans

Distansundervisning innebär att undervisningen är interaktiv genom att man använder informations- och kommunikationsteknik, men utan att undervisningen sker i realtid.

Fjärrundervisning definieras i skollagen som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum, men inte i tid.

Korrespondensgymnasiet i Torsås har hittills varit den enda skolan som fått godkänt att bedriva den här typen av undervisning. Grundskolan Sofia Distans har också ett särskilt uppdrag att ge undervisning till elever som bor utomlands.

– Distansundervisning betyder förvisso möjligheter men innebär också kostnader för skolan som kan behöva minska budgeten till annat som behövs. Helt klart kan möjligheten att bedriva distansundervisning vara ett sätt för huvudmän att dra in pengar. Det finns lycksökare i skolbranschen. Så även om Skolinspektionen gör en prövning är det bra att det sker en fortlöpande koll att det rör sig om seriösa aktörer, säger Linnéa Plöen Casterud.

Utökad fjärrundervisning

De nya reglerna påverkar också fjärrundervisningen och ger möjligheter att ge fjärrundervisning i de flesta ämnen. I grundskolan kan eleverna få upp till 25 procent av sin undervisning via fjärr och i gymnasiet 50 procent.

För att så ska få ske måste huvudmannen först ha gjort upprepade försök att få tag i en behörig lärare, alternativt att det finns ett elevunderlag på färre än fem elever.

– Generellt en rimlig lösning för glesbygd där det kan vara svårt att rekrytera behöriga lärare. Men också en risk som kan fördjupa problemen med att hitta behörig personal på plats. Lösningen kan innebära att lärare blir mindre benägna att flytta, säger Linnéa Plöen Casterud.

Kostnaden är också en parameter att väga in, eftersom fjärrundervisning är extra resurskrävande. Förutom den behöriga läraren som leder den fjärrstyrda lektionen krävs att en handledare med adekvat kompetens finns på plats i klassrummet i grundskolan och finns tillgänglig i gymnasieskolan.