Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Nya nationella proven ställer stora krav på skolledarna: ”Orimligt”

Rinnebäcksskolans rektor Peter Westergård är i grunden positiv till att de nationella proven, men lyfter också utmaningar.

2024 ska digitala nationella prov börja införas i den svenska skolan.
För att nå dit läggs ett stort ansvar på skolledarnas axlar.

Införandet kommer att ske successivt med start år 2024 och berör tusentals skolor och hundratusentals elever. Viss försöksverksamhet har pågått men det definitiva beslutet har skjutits upp ett par gånger. Nu finns en plan från Skolverket.

För att det ska fungera så kommer alla skolor behöva ha nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra proven digitalt.

Saker rektorer bör tänka på

Skolledare är de som står längst ut i linjen med ansvaret för genomförandet. Och den lista från Skolverket om vad rektorer ska tänka på, i samråd och samarbete med skolchefer, är lång.

Några exempel:

  • Säkerställa att utvecklingsarbetet inom digitalisering är en naturlig del av skolans systematiska kvalitetsarbete.
  • Säkerställa att nyckelpersoner inom verksamheten tar del av och är uppdaterade kring digitaliseringens möjligheter och utvecklingen av digitala nationella prov.
  • Inventera skolans utbud av digitala enheter och lärresurser, både utifrån ett undervisningsperspektiv och utifrån perspektivet tekniska förutsättningar vid digitala nationella prov.
  • Utvärdera den digitala kompetensen hos elever, lärare och övrig personal.
  • Skapa förutsättningar för kompetensutveckling och kännedom om vilket stöd som finns, exempelvis genom Skolverket.
  • Säkerställa att skolans organisation kan hantera vanliga tekniska problem som kan uppstå när man arbetar digitalt.
  • Se till att de rutiner för teknisk support som sätts upp inför provgenomförandet är tydliga för all personal som är inblandad vid provtillfället, när sådan information finns tillgänglig.

– Som vanligt faller det mesta tillbaka på skolledare, det är inte rimligt här. Det viktiga är att man skapar de rätta förutsättningarna. Att huvudmännen, skolchefer, it-avdelningar och andra stödfunktioner är med i båten är avgörande, säger Peter Westergård, rektor på Rinnebäcksskolan i Kävlinge, ledamot Lärarförbundets skolledares nationella styrelse och i förbundets arbetsmiljöråd.

”Väl riggade för det här”

När det gäller den egna skolan känner han sig och hans 65 medarbetare väl förberedda.

– Vi är nog väl riggade för det här, vi har jobbat hårt med digitalisering i mer än tio år och har bland annat digitala lärplattor.

Sedan några år jobbar man med Inspera, en teknisk plattform för digitala prov, där eleverna anonymiseras.

– Det gör att betygsbedömningen blir mer rättssäker och det är också fördelen med de digitala nationella proven.

Att Rinnebäcksskolan legat långt framme i digitaliseringen har också haft en annan kanske lite mer oväntad konsekvens.

– Våra elever visade sig något år klara sig sämre på vissa delar av nationella prov. Det blir ju lite jobbigt när man plötsligt ska göra ett prov för hand så att säga, säger han.

Westergård är i grunden positiv till att de nationella proven blir digitala men det går att problematisera. Resultaten från de nationella proven ska enligt gällande bestämmelser särskilt beaktas vid betygssättning.

– Det handlar om synen på kunskap. Om vi bara är bedömningsinriktade riskerar vi att påverka den del av lärandet som handlar om att vara nyfiken, kreativ och bli inspirerad i hela lärprocessen, säger Peter Westergård.

LÄS ÄVEN

Ulrica prisad för Årets värdegrund

Ledare: Klasspeng gynnar likvärdigheten

”Professionsprogrammet bör bli bättre för skolledare”