Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Hälsosamtal viktiga i pandemins spår

Kristina Bähr, skolläkare, specialist i barnmedicin och chefshandledare. poängterar vikten av att samhället följer upp hur distansundervisningen påverkat unga. Foto: Magnus Aronsson och Getty

Pandemin klingar av, obligatorisk distansundervisning på högstadier och gymnasier är inte längre aktuellt.
Men vad händer nu? Hur har elever drabbats? Vilka lärdomar kan skolan dra av de senaste 18 månadernas turbulens i undervisningen.
Frågorna är många, men än så länge är svaren få.

– Det man bestämt kan säga är att vi inte får slå oss till ro och tro att allt är över. Samhället måste följa upp konsekvenserna med både kunskapsuppföljningar och uppsökande verksamhet bland de elever som drabbats av pandemin, säger Kristina Bähr, skolläkare, specialist i barnmedicin och chefshandledare.

Att barn drabbats olika av fjärrundervisning har redan uppmärksammats. Några har klarat ensamstudierna väldigt bra, andra som har problem med vad som kallas exekutiva funktioner har haft det betydligt jobbigare.

– Många har lättare att koncentrera sig och prestera bättre när de jobbar på egen hand. Andra har haft svårt att komma igång hemma, blir nedstämda och oroliga av att inte kunna prestera på ett sätt man varit vana vid. Det är självklart en framtida risk när pandemin skapat olika möjligheter för eleverna mitt i en livsviktig utvecklingsfas, säger Kristina Bähr.

Pågår fortfarande utredningar

Det pågår ett antal utvärderingar av hur distansundervisningen påverkat skolarbetet och Kristina Bähr väntar spänt på resultaten.

– Jag har ännu inte sett någon systematisk rapport om betygen för niondeklassarna och trean i gymnasiet för år 2019, 2020 och 2021. Har de gått ned måste det sociala samhällets olika funktioner uppmärksamma det. Leder den ändrade undervisningen till att elever som gjort stora uppoffringar ändå inte kommer in på högskolan, får sämre jobb och sämre ekonomi måste det följas upp, säger Kristina Bähr.

Hur tycker du att skolan rent generellt hanterat pandemin?

– De flesta väldigt bra efter sina förutsättningar. Man har klarat den snabba omställningen förvånansvärt bra undervisningsmässigt. Elevhälsan har också ofta hittat andra sätt att arbeta på. Något som vi säkert kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

”Lättare att prata om svåra saker”

Som exempel lyfter Kristina Bähr bland annat fram de ”hälsosamtal” som skötts på telefon när de normala fysiska besöken inte varit möjliga att genomföra.

– Att ringa till alla gör att man också når elever som kanske uteblivit från ett ”vanligt” besök. Det är lättare att prata om svåra saker när man inte ser en annan människa rakt i ögonen.

– Skolan måste kompensera för elever som haft det tufft under den här tiden. Jag vet en kommun där kuratorer systematiskt har främjande psyko-sociala telefonsamtal med samtliga elever för att kolla hur de mår. Jag önskar att alla skolhuvudmän ser till att den möjligheten finns, säger Kristina Bähr.

Är det något man kan använda sig av även fortsättningsvis när pandemin är över?

– Absolut. Man kan göra uppföljningar när eleven inte kommit till skolan. Hej, jag såg att du inte kom i dag. Var det fel på bussen, eller vad har hänt?  Det gör att eleven känner sig sedd, uppmärksammad och efterlängtad i skolan.

– Pandemin har medfört både risker och möjligheter. Vi måste fånga upp de elever som hamnat i riskzonen och dra lärdom av det som varit bra. Våra elever måste klara skolan – det kan rädda liv.

Tre råd til skolledare

Kristina Bährs tre råd för rektorer och skolledare att ta med sig inför tiden efter Corona:

  • Gör en ordentlig kunskapskartläggning.
  • Se till att det görs systematiska – inte godtyckliga – uppföljande psyko-sociala hälsosamtal.
  • Ha ännu mer uppmärksamhet på eleverna. Ge stöd, uppmuntran och låt dem få möjlighet att påverka sin situation. Låt ingen gå ned i hjälplöshet.

LÄS ÄVEN

Ny utbildning för lärare som vill bli rektorer

Rektorer om varför nästan alla är behöriga i Piteå och Kalmar

Skolsjälvförtroende ökade gymnasiebehörigheten