Sök

Från flyget till sjukvården på tre dagar

Ett 80-tal personer från SAS har tagit steget och utbildat sig för att hjälpa till i vården. Foto: Pia Hultcrantz

Den 16 mars – dagen efter det att SAS permitterat 10 000 anställda – fick Sophiahemmet högskolas rektor Johanna Adami frågan om att arrangera en sjukvårdsutbildning för kabinpersonal. Hon fattade beslutet på en timme.
– När jag vaknade morgonen efter hade flera hundra personer anmält sig, berättar hon.

Det är svårare att hitta en bättre beskrivning av hur stark drivkraften är att hjälpa till och bidra under Coronakrisen.

Sophiahemmets satsning på att intensivutbilda SAS-personal för att gå in i vården blev pilotprojekt och startskottet för Beredskapslyftet, som bedrivs i samverkan med rekryteringsföretaget Novare och finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse (se fakta). Sedan dess har Beredskapslyftet tagit initiativ till flera snabbutbildningar för att stödja bland annat äldreomsorgen och skolan med personal under den pågående krisen.

Jag är oerhört stolt över att kunna vara med och kraftsamla kring en sån här insats. Det här är vårt samhällsansvar och det känns bra att kunna göra det på så kort tid.

Knappt två veckor efter Johanna Adamis beslut drog pilotutbildningen på tre dagar i gång på högskolan. 30 personer ur SAS kabinpersonal deltog i den första omgången, och kort senare ytterligare 50 personer.

– Nu är alla ute och jobbar på privata och offentliga sjukhus, vårdcentraler, sjukhem och omsorgsverksamheter. Och det känns fantastiskt. Det krävs många fler händer och fötter i den här krisen, så det kan göras väldigt många värdefulla insatser för att avlasta hälso- och sjukvården. Det är en extremt hård belastning och dessutom drabbas också personalen av sjukdom och verksamheterna har kort om folk, säger Johanna Adami.

Johanna Adami

Johanna Adami är sedan 2016 rektor för Sophiahemmet högskola och har en bakgrund som läkare och professor i klinisk epidemiologi på Karolinska institutet.
Johanna har en masterexamen i folkhälsa från Harvard University och har haft chefspositioner inom näringslivet och på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.
Hon har flera styrelseuppdrag och har även ansvarat för olika regeringsuppdrag och internationella uppdrag inom WHO, OECD och EU.

– Det är viktigt att understryka att den direkta vården görs och ska göras av legitimerad sjukvårdpersonal, men som vi alla märker och kan läsa om så finns det just nu ett enormt behov av avlastning. Det kan handla om saker som att informera patienter, ledsaga, ge dem mat, hygien, svara i telefon och desinficera material.

Sophiahemmet högskolas ursprungliga uppdrag var att utbilda 300 personer, vilket nu är uppfyllt. Men Johanna Adami säger att intensivutbildningarna kommer att fortsätta.

– Som det ser ut nu är intresset jättestort – hundratals intresserade från hela Sverige, och även från utlandet – har hört av sig. Så vi har sagt att vi utbildar så länge det behövs.

Hur känns det att ha lyckats genomföra det här?

 – Jag är oerhört stolt över att kunna vara med och kraftsamla kring en sån här insats. Det här är vårt samhällsansvar och det känns bra att kunna göra det på så kort tid. Men det krävdes så klart kompetens, ledarskap och engagemang från alla medarbetare som har slagit knut på sig själva. Vi har ju samtidigt många andra utmanande uppdrag.

– Det kändes också självklart att gå in i det här eftersom vi tillsammans med våra partners hade ett tydligt gemensamt mål – att avlasta vården och göra situationen så drägligt som det bara går för patienterna.

Syftet med Beredskapslyftet är att avlasta vården och göra det så lätt som möjligt. Foto: Pia Hultcrantz

Coronakrisen och den belastning den skapar gör att det måste skapas nya, pragmatiska lösningar, menar Johanna Adami.

– Det gäller för många samhällssektorer och beslutsfattare där man nu hittar innovativa lösningar, vilket är fantastiskt. Det välfärdssamhälle vi lever i har inte tidigare satts på ett sånt här prov. Oavsett i vilken sektor vi befinner oss så påverkas vi alla av det.

– Utgångspunkten i ett välfärdssamhälle är god hälsa, vilket är en förutsättning för att klara covid-19 eller någon annan sjukdom. Klarar vi inte hälsan så klarar vi inget annat. Det går inte att lösa ekonomiska utmaningar om man inte har en befolkning med god hälsonivå.

Johanna Adami. Foto: Pia Hultcrantz

Du är i grunden expert på folkhälsa och professor i epidemiologi. Vad är viktigast nu?

– Utmaningen nu är att orka och ha uthållighet. Den akuta delen av pandemin pågår inte för evigt, men den kommer att påverka samhället under lång, lång tid framöver. Så det gäller att fortsätta att hjälpas åt. Vi har ju också ett ansvar för hälsan ur många aspekter, och de som nu satts på vänt kommer också att behöva omhändertagande, behandlingar eller operationer.

Och framtiden?

– Att vi tar fasta på erfarenheterna och ser till att bevara det som är positivt. Det kommer att ställa krav på självrannsakan när vi ska utvärdera saker. Men om vi tar tillvara det som kan vara tillgodo för alla – hur man kan jobba på andra sätt, hur man kan ta hand om patienter på andra sätt – då kan det komma mycket goda saker ur det här.

Beredskapslyftet

  • Beredskapslyftet finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och beskriver sig som en resurspool för omställning – som snabbt ska kunna mobilisera tillfälligt tillgänglig personal för att stödja arbetsplatser som är ansträngda av coronakrisen eller i behov av akut hjälp.
  • Beredskapslyftet startades i mitten av mars, när sjukvården var hårt pressad av coronakrisen och dagen efter att SAS permitterat 10 000 anställda. Initiativet togs av Wallenberg Foundations AB och rekryteringsbolaget Novare, och efter ett snabbt beslut kunde Sophiahemmet högskola efter bara någon vecka dra igång ett pilotprojekt med en intensivutbildning för SAS kabinpersonal.
  • Sedan dess har Beredskapslyftet bland annat lanserat en intensivutbildning för hotell- och restaurangpersonal, som ska stärka äldreomsorgen i Stockholm, och ett snabbspår för att öka personaltätheten i grundskolorna under Coronakrisen.