S: Mer straff än stöd i regeringens skolsatsning

Socialdemokratiska riksdagsledamoten Linus Sköld har en bakgrund som rektor.

Tidöavtalets skrivningar och regeringsbudgetens förslag kring skola och utbildning till är repressiva och motsägelsefulla. Det hävdar Linus Sköld, socialdemokratisk riksdagsledamot, ledamot i utbildningsutskottet och tidigare rektor.
– Det känns som det handlar mer om straff än stöd, säger han.

I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen satsningar på cirka 1,6 miljarder kronor till skolan. Medlen föreslås bland annat gå till insatser som enligt regeringen syftar till en stärkt kvalitet och höjda kunskapsresultat i skolan, ökad trygghet och studiero samt förbättrad tillgång till tidiga stödinsatser. En satsning på speciallärare, mer pengar till läromedel, satsning på särskilt begåvade i spetsutbildningar, lovskolor och ökade medel till förskollärare och lärares vidareutbildningen ingår i budgeten.

I Tidöavtalet finns ytterligare punkter kring skolan: Ett förväntansdokument om ordningsreglerna som ska skrivas under av elever och föräldrar, minska elevinflytande, jourskolor, behålla betyget F, skyldighet att polisanmäla elever och lärare ska rapportera om elever visats olagligt i landet.

Linus Sköld anser att det sammantaget bara tycks handlar om två saker: Repression och självmotsägelser.
– Skolledare ska ges befogenhet att stänga av och omplacera elever för en längre tid, i ett par punkter vill man minska elevinflytandet bland annat när det gäller ordningsregler. Inrättande av jourskolor med oklarheter kring vad det egentligen innebär. Det finns ju redan idag resursskolor för att kunna ge stöd. Det går inte att komma ifrån att hela inriktningen tycks handla mer om att straffa än att ge stöd, säger han.

Motstridiga signaler

Det finns också gott om självmotsägelser i regeringens förslag anser han.
– Dokumentationsbördan ska minska säger man. Samtidigt införs två nya anmälningsplikter och Skolinspektionen ges en utökad tillsyn för att kvalitetsgranska på skolenhetsnivå. Inspektion och kontroll utökas och det innebär ju att den administrativa bördan ökar i stället för att minska, säger han.

Hur lärarförsörjningen med den stora lärarbrist som råder ska lösas är ett annat frågetecken anser han.
– Man vill ha höjda antagningskrav och centralisering av lärarutbildningarna. Samtidigt vill man utöka undervisningstiden, ha mer lovskola och så vidare. Att utbilda färre lärare men samtidigt ge fler uppgifter går inte ihop, säger han.

I Socialdemokraternas skuggbudget föreslår man bland annat en fördubbling av regeringens ökning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner och ytterligare en miljard för att förstärka likvärdighetsbidraget.
– Likvärdighetsbidraget är det mest effektiva för att utjämna skillnader och verkligen finansiera skolans kompensatoriska uppdrag, säger han.

Finns det inget positivt med regeringens skolsatsningar?
– Vi har ingenting emot att det blir fler speciallärare eller satsningar på läromedel. Men det sätt man försöker göra det på hänger inte ihop, säger Linus Sköld.

Skolledarnytt har sökt skolminister Lotta Edholm och utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm men de har avböjt av tidsskäl.

Likvärdighet och ledarskap är temat på Skolledare21

Annat I kommande valrörelse har likvärdigheten inom svensk skola och förskola seglat upp som den tunga skolfrågan.–På Skolledare21 får skolledarna ta del av såväl aktuell forskning som lyckad praktik hur de kan öka likvärdigheten för barn och elever, säger Björn Hareland, programansvarig på styrelsens uppdrag.Bland talarna märks bland andra skolminister Lina Axelsson Kihlblom och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.