Finska rektorer utmattade efter coronapandemin

Rektorerna har haft svåra utmaningar i Finland under pandemin. Forskaren Ulf Leo ser gärna en svensk undersökning av pandemins påverkan i skolan. Illustration: Emmanuel Polanco

Det finns all anledning att göra en ny studie på hur svenska rektorers arbetssituation påverkats av coronapandemin.
Det menar forskaren Ulf Leo efter att en ny finsk undersökning visat att rektorer blivit utmattade i betydligt högre utsträckning under pandemin.

Det är organisationen Finlands Rektorers årliga rektorsbarometer som visar att utvecklingen går åt fel håll. 26 procent av rektorerna är utmattade och bara 36 procent upplever entusiasm i jobbet.

Det är siffror som motsvarar de svenska resultaten som Ulf Leo och hans forskarkollegor vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin och Institutionen för Psykologi vid Lunds universitet kommit fram i en studie där över två tusen rektorer från 277 av landets samtliga 290 kommuner berättar hur de upplever arbetsmiljön och sitt hälsoläge. Var fjärde rektor riskerar utbrändhet är ett av de resultat man kommit fram till.

– Då ska man tänka på att vår studie avslutades innan covid. Därför skulle det finnas all anledning att titta på det här igen, menar han.

”Det finns inte alls en sådan rörlighet som vi har här”

Ulf Leo

Ulf Leo har kontaktat sina finska kollegor för att på ett djupare plan se vad som ligger bakom den finska undersökningen.

– Det här är intressant, jag vill titta närmare på vilket underlag de har haft i den här studien, vilka frågor som är jämförbara med svenska förhållanden. Sedan handlar det om finansiering, eventuellt tilläggsanslag och så vidare. Men absolut att det finns anledning att titta på det, säger han.

Oroande signaler

De finska siffrorna kan tyckas förvånande då finska skolan ofta lyfts fram som förebild i skolvärlden.

– Den har nog haft en annan stabilitet än den vi har i Sverige, lärare och rektorer har haft en annan status. Det är svårt att komma in på lärarutbildningen och den är lång, rektorerna är ofta erfarna, det finns inte alls en sådan rörlighet som vi har här, säger han

Men nu kommer alltså oroande signaler. Attraktionskraften till rektorsjobbet sjunker och antalet sökande till de lediga tjänster som finns blir färre.

Finlands svenska lärarförbund FSL efterlyser en aktivare debatt om rektorernas arbetssituation. Coronapandemin är det som fått bägaren att rinna över för många, framför allt inom gymnasierna där känslan av entusiasm i yrket har rasat.

– Det är inte så konstigt med tanke på att vi har haft flest och längst perioder av distansundervisning på andra stadiet. Vi har fått lägga om schemat gång på gång och det är ett svårt pussel att få ihop när man ständigt måste till exempel göra om grupperna, ta hänsyn till lärare i riskgrupp och anpassa sig efter nya myndighetsbeslut, säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i ett pressmeddelande.

”Tror det är enda lösningen”

Arbetsbelastningen, att rektorsuppgifterna måste få tydligare definitioner är en av debattfrågorna.

– Rektorns arbetstid går åt till att exempelvis beställa tvål och wc-papper till skolan, säger FSL:s styrelseledamot Malin Höglund-Snellman, som jobbar som biträdande tjänsterektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad.

– Trenden har varit att allt fler tjänster tas in utifrån och att man i upphandlingen kanske plockat bort en del uppgifter och tänkt att det kan rektorn sköta, säger Malin Höglund-Snellman.

Delat ledarskap ser hon som en väg ut.

– Att dela på ledarskapet är inte enkelt men jag tror att det är den enda lösningen, framför allt i takt med att skolenheterna blir allt större, säger hon.

Önskemål om förändring av arbetsmiljön var också något som ingick i Ulf Leos studie. Den visar också den orimliga arbetsbördan och behovet av åtgärder för att komma till rätta med situationen.

Kanske kan en ny studie ge ytterligare hjälp på vägen.