Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Unik kartläggning av skolor i utsatta områden

Foto: Janerik Henriksson/TT

Rösterna är höga, åsikterna många och bilderna oftast dystra. Men hur ser verkligheten ut för de rektorer som dagligen tar sig an utmaningarna i det som kallas socioekonomiskt utsatta områden – och hur ska man hitta kunskap för att hantera dem?

Det ska en unik kartläggning i samarbete mellan Göteborgs universitet och stadens grundskoleförvaltning försöka ge svar på.

– Det här är ett första steg att ta reda på hur det i realiteten ser ut i utsatta skolområden. Ska man kunna komma med en ”tio-tips-lista” måste man ju veta under vilka förhållanden verksamheten pågår. Det är det jobbet vi börjat med nu, säger Åsa Hirsh, docent i pedagogik och utbildningschef vid rektorsprogrammet på Göteborgs universitet.

Grundproblematiken är knappast okänd. Elevomsättningen är stor. Våld, droger och kriminalitet finns i närsamhället och många grundskoleelever klarar inte behörighetskravet till gymnasiet.

Projektet ”Leda skolor i socioekonomiskt utsatta områden” kom till efter en förfrågan från Skolverket att gå utanför de normala rektorsutbildningarna och skapa en form av nätverk för bland annat rektorer i utsatta områden.

– Vi tyckte det kändes angeläget och också grundskoleförvaltningen i Göteborg var intresserad, säger Åsa Hirsh.

Generellt talar man om framgångsrikt ledarskap, men det är inte tidigare beskrivet hur det ser ut i olika miljöer.

Initialt tillfrågades sex rektorer från skolor i Göteborgsområdet om de ville delta.

– Vi vill att rektorernas frågor ska vara i fokus. De ska själva vara med i processen och ställa sina egna frågor, säger Åsa Hirsh.

Kravspecifikationen var att rektorerna skulle ha jobbat på sin skola en längre tid och att de också skulle ha vänt en negativ trend när det gäller elevernas behörighet till gymnasiet.

– Vi vet att kontinuitet är en viktig framgångsfaktor. Vi är intresserade att få veta bland annat vad det är som gör att man stannar på en skola i de här områdena, vad som är specifikt för de här arbetsplatserna och hur man hanterar utmaningarna.

Gruppen har nyligen utökats med ytterligare 20 rektorer – men nu har skolorna plockats ut enligt ett socioekonomiskt index för att bredda underlaget.

Enligt Åsa Hirsh finns det väldigt lite forskning kring hur rektorsrollen ser ut i olika områden.

– Går det att tala om skillnader i utmaningar? Vilka är de speciella utmaningarna i utsatta områden i så fall? Behövs ett särskilt sätt att leda skolor där? Generellt talar man om framgångsrikt ledarskap, men det är inte tidigare beskrivet hur det ser ut i olika miljöer.

Behövs det en särskild typ av rektorer för att leda skolor i socioekonomiskt utsatta områden? Det vill Åsa Hirsh, utbildningschef på rektorsprogrammet vid Göteborgs universitet och hennes kollegor ta reda på i en unik kartläggning.

– Resurser och stöd från grundskoleförvaltningen kan säkert behöva ses över och anpassas mer individuellt mellan skolorna. Alla behöver inte samma saker, det krävs stöd på olika sätt.

Några av de utmaningar som flera av rektorerna i Göteborgsregionen lyft fram är det varierande och instabila elevunderlaget samt att droger och kriminalitet finns i områden nära skolorna.

Det regionala nätverket där universitetet, grundskoleförvaltningen och rektorerna ingår – och som snart kommer att få efterföljare i Stockholm och Malmö – har bland annat som syfte att fördjupa och utveckla kunskapen kring de här frågorna, något som exempelvis kan vara värdefullt i rekryteringsprocesser och ge bättre stöd till nya rektorer.

Vad har de rektorer gjort som lyckats få fler elever att klara gymnasiebehörighet?

– Vi har inte kommit så långt där ännu men en gemensam sak är att man skapat en extremt tydlig organisation, byggd för att tåla stötar och kunna skapa kontinuitet i en föränderlig tillvaro.

Behövs det en särskild typ av rektorer och lärare på de här skolorna?

– Det kan man tänka sig. Vissa egenskaper och kunskaper kan vara extra viktiga. Men vad är ”rätt” lärare och rektor? Det är svårt att formulera här och nu men det är en av de saker vi hoppas ha ett svar på när studien är klar.