"Mod och självkännedom gör dig till en bättre skolledare"

Marianne Björklund är förutom rektor i både skola och förskola sedan 20 år tillbaka också behörig förskollärare, specialpedagog, gymnasielärare samt ICF-certifierad coach och ledarskapscoach.

Att lära känna sig själv, sina svagheter och möjliga luckor. Det är viktigt steg på vägen för att bli en bättre ledare.
– Det krävs mod och vilja för att utvecklas i sin ledarroll, säger Marianne Björklund, rektorn som låter medarbetarna sätta sina egna löner.

Marianne Björklund, rektor och certifierad ledarskapscoach, är bekymrad över den tydliga statistik som visar att många rektorer slutar sina jobb efter kort tid, riskerar att bli utbrända och att de personella och administrativa förutsättningarna för att göra ett bra jobb ofta inte finns. Men hon pekar också på vägar för att underlätta situationen. Självledarskap och ett coachande ledarskap är två av dem.
– Vårt fokus är ofta att se till att andra har det bra. Men vi behöver också sätta ord på vad vi själva behöver för att få de rätta förutsättningarna att göra ett bra jobb.

Att se sina egna svagheter eller luckor kan vara svårt att göra på egen hand. Marianne Björklund tips är tydliga.
– Ta hjälp. Det handlar om att vara modig. Man ska inte vara rädd att fråga sina medarbetare eller uppdragsgivare. Hur ser ni på mitt ledarskap? Finns det något ni tycker att jag kan utveckla?

Bra att prata med andra rektorer

Att nätverka med andra i samma situation är en annan viktig faktor.
– Vi rektorer nätverkar alldeles för lite. Kanske är vi ensamma på den fysiska platsen men vi är inte ensamma i helheten. Det finns många digitala händer att sträcka sig efter och man kan också träffa andra i liknande situation fysiskt.

Ett coachande förhållningssätt är något som hon som ledarskapscoach, kanske inte så förvånande, lyfter fram.
– Om en medarbetare kommer till dig och är ledsen över en dålig dag eller något som gått snett, så är det lätt att man pekar på att det kommer att ordna sig, att personen tidigare har löst liknande problem och så vidare. Kanske ska man istället fråga: Om du fick göra om den här dagen, hur skulle du gjort? Finns det något som kunnat ändra situationen? En detalj att förbättra till nästa gång.

Det är självfallet tillåtet för både rektorer och anställda att ha en dålig dag menar hon.
– Visst, man får sitta och hänga med huvudet på det nedersta trappsteget, men bara en kort tid. Det handlar om en förflyttning, att alltid försöka hitta en väg som leder framåt.

De anställda sätter lönen själva

Marianne Björklund har uppmärksammats för att de anställda på hennes förskola i Helsingborg fått sätta sin lön själva de senaste fem åren.
– Jag ger förutsättningar utifrån ramar och styrdokument, men vågar också släppa kontrollen. Sedan ställer jag frågor om hur de motiverar sin nya lön. Efter fem år tycker jag att de löner de sätter själv och hur jag sätter är så nära varandra det går att komma. Det skiljer ibland 50–150 kr men oftast har vi exakt samma! Många medarbetare har också upplevt att de blivit starkare som pedagoger och fått en bättre förståelse för organisationen och helheten när de fått motivera sin lön själva.

En annan sak hon gärna lyfter fram är hur en skolledare kan agera i det första steget, jobbintervjun som avgör om man får en anställning.
– De som anställer går igenom allt om den som ska anställas, det är cv upp och ner. Men hur ofta frågar vi oss vilka förutsättningar som ges till oss i vår skolledarroll? Hur är ekonomin, vilken kultur råder i verksamheten, vilket stöd finns på olika sätt? Så att du som skolledare är mentalt förberedd. Jag frågade de cirka 200 deltagarna på en föreläsning på Skolledare21 hur många som hade kollat förutsättningar innan de börjat sitt jobb. Det var två som räckte upp handen. Där finns lite att tänka på.

Det är inte helt enkelt förstås. Som skolledare kan du vara den som förväntas komma in och lösa allt.
– Om det är så att dina chanser minskar att få ett jobb för att du frågat efter förutsättningar kanske det är ett jobb du inte ska ha ändå, säger Marianne Björklund.

Hon hoppas att de negativa siffrorna kring skolledarskapet ska kunna förändras. Att fler skolledare stannar kvar i sin roll mer än ett år.
– Jag älskar det här jobbet och det gör nog de flesta andra också. Vi måste bara ges rätt förutsättningar, både från huvudmännen och oss själva, säger hon.

Att lära känna sig själv kan alltså vara ett viktigt steg på den vägen.

Likvärdighet och ledarskap är temat på Skolledare21

Annat I kommande valrörelse har likvärdigheten inom svensk skola och förskola seglat upp som den tunga skolfrågan.–På Skolledare21 får skolledarna ta del av såväl aktuell forskning som lyckad praktik hur de kan öka likvärdigheten för barn och elever, säger Björn Hareland, programansvarig på styrelsens uppdrag.Bland talarna märks bland andra skolminister Lina Axelsson Kihlblom och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.