Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Tidigare kollegorna Lena Lindblad Petersen och Gunilla Pettersson Berggren skrev en bok om hur lärare kan samarbeta för att förbättra undervisningen.

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista i tisdags.

Författarna är rektor Lena Lindblad Petersen och förstelärare Gunilla Pettersson Berggren.
– Jag tror många skolledare tröttnat på tillfälliga projekt. Här handlar det om något mer bestående, ett nytt sätt att arbeta, säger Gunilla Pettersson Berggren.

Rektor har en avgörande betydelse för att lärardriven skolutveckling ska fungera.

– Visst är det så. Kanske kan många av oss ibland vara lite ovilliga på nya sätt att jobba. Men här måste man vara med och det fungerar.

Chef&Ledarskap skrev om boken för ett drygt år sedan. Då arbetade de båda på Sjöstadskolan i Hammarby sjöstad i Stockholm. Det var där som de träffades 2006 när skolan var helt nybyggd och fick möjligheten att testa sina tankar. Målet var att undervisningen skulle ge eleverna förståelse – inte minnesträning.
– Det specifika kunnande som lärare besitter är inte särskilt väl utforskat. Ska vi på allvar förbättra undervisningen måste vi följa reglerna för all utveckling. Den som vilar på vetande och inte på tro, konstaterar Gunilla Pettersson Berggren.

Inspirerades av Japans skolväsende

De gjorde jämförelser av olika länders undervisning där japanska elever presterade bäst.
– I japansk skola är det lärarna själva som tillsammans och metodiskt, identifierar problemen i undervisningen: Vad är det som är svårt för eleverna? Ger vi dem rätt förutsättningar att förstå?

Inspirerade av Japan startade Sjöstadsskolan ett arbete med en liknande modell, Learning study. Den innebär att lärare inom samma ämne tillsammans ringar in vad eleverna kan och utifrån det utformas lektionerna. Sedan analyseras lektionen – vad gav resultat och vad hade eleverna fortfarande svårt att förstå?
– Det kan vara en omvälvande tanke för en lärare att säga: ”Det här var svårt, jag klarade det inte”. Men med gemensamt ansvar, där duktiga lärare tillsammans vågar säga: ”Här kör vi fast. Hur kan vi presentera innehållet så vi når ett bättre lärande?”, öppnar vi för diskussion, sade Gunilla Pettersson Berggren.

Fördelarna med metoden enligt författarna

  1. Ger fokus på kärnuppdraget undervisning.
  2. Skapar intresse, kompetens och tillit till varandra i kollegiet.
  3. Lärarnas gemensamma och systematiska arbete bidrar till professionens kunskapsbas.
  4. Ger en karriärväg, är en rekryteringsbas och leder till en attraktiv arbetsplats.
  5. Ger bättre undervisning och högre måluppfyllelse för elever.

Sjöstadsskolan märkte skillnad. Eleverna fick stabilare kunskaper och de ”kunskapsdiken” som kan förekomma mellan låg-, mellan- och högstadium slätades ut.
–Allt ett resultat av att vi byggde en grundorganisation med både arbetslag och ämneslag, säger Lena Lindblad Petersen.

I ämnesgrupperna träffades lärare från alla årskurser för att problematisera undervisningen och jobba systematiskt med att utveckla den.
– Vi tar en timme i veckan till detta. Resultatet är en lärarkår som känner tillit, lust och kraft, konstaterade Lena Lindblad då.

Samarbetar med forskare

Digitalisering har också haft betydelse i arbetet. Utvecklingsarbetet bedrivs i nära samarbete med forskare i ämnesdidaktik som ger lärarna vetenskapligt stöd.
– Det går utmärkt att ha en handledare på nätet via Zoom eller Teams exempelvis.

De har bland annat erhållit Stockholms stads kvalitetsutmärkelse för en lärande organisation och uppmärksamheten har varit omfattande även i övrigt.

Ibland får de höra att det kanske är lätt att introducera något nytt när en skola är helt ny som Sjöstadsskolan var. Men det argumentet vill Lena Lindblad Perssons slå hål på. Efter tiden vid Sjöstadsskolan har hon varit verksam som projektledare för skolutveckling i Järvaområdet i Stockholm och är idag rektor på Hedvig Eleonoraskolan på Östermalm.
– Det fungerar bra här också, konstaterar Lena Lindblad Petersen.

Sagt om boken

"Lärardriven skolutveckling är en mycket angelägen och viktig bok som bör finnas hos rektorer, förstelärare, specialpedagoger och lärare som har intresse av att arbeta med förbättringsprocesser med bas i de egna behoven på skolan."

Katharina Jakobsson, lektör på Bibliotekstjänst, i BTJ-häften 2021