Ny studie: Avkodningen stort problem för sva-elever

Linda Fälth vid Linnéuniversitetet i Växjö och hennes två forskarkollegor undersökte 46 000 barn i nya studien.

Elever som läser svenska som andraspråk i lågstadiet har inte bara mindre ordförråd och sämre läsförståelse, de har också svårare med avkodningen. Det visar en studie av 46 000 barn från hela landet.

En så stor undersökning har aldrig gjorts tidigare, berättar Linda Fälth vid Linnéuniversitetet i Växjö:

– Vi fann ett tydligt mönster, att barn som ska lära sig läsa svenska som sitt andraspråk har problem med ordavkodningen, alltså själva ljudandet. 

Tillsammans med två forskarkollegor fick hon möjlighet att använda sig av LegiLexis stora databas. Bland de undersökta eleverna gick knappt 10 000 i ettan, 20 000 i tvåan och ytterligare 20 000 i trean. 

Problemen har gått under radarn

15 procent av eleverna läste enligt läroplanen för svenska som andraspråk, resten läste enligt läroplanen för svenska. 

– Tidigare har det bara funnits mindre studier, men nu kan vi för första gången studera eleverna och uttala oss om resultat på gruppnivå.

Ni blev lite förvånade över att barnen som läser svenska som andraspråk visade sig ha svårt att ljuda även kortare ord?

– Att eleverna har de här problemen har gått lite under radarn. De behöver träna på varje ljud i ett ord, jobba med den tekniska sidan av läsningen. Det kan vara ett så enkelt ord som ”skola” där man måste kunna alla de enskilda bokstäverna och dess ljud. Ju längre ord, desto fler ställen i ordet som kan ställa till det.

Har inte detta varit välkänt?

– Inte tillräckligt känt, man hör ofta att dessa barn kommer att lära sig god svenska bara de ökar sitt ordförråd. Men det räcker inte, våra resultat visar att man också måste arbeta mer med att träna avkodning.

Barn med svenska som modersmål lär ju sig också att läsa genom att ljuda orden, varför är detta svårare för barn med annat modersmål?

– Detta är inget vi har undersökt i studien men om jag tänker fritt så kan det vara för att de inte hör och eller pratar lika mycket svenska utanför skolan. De får kanske inte tillräcklig hjälp med läsningen där hemma.

Måste ha stöd i fler ämnen

Linda Fälth, som själv är lågstadielärare i botten, betonar att stödet måste sättas in vid fler tillfällen än under själva svenskundervisningen. 

– Det kan vara i andra ämnen än svenska, kanske läxhjälp på fritids. När textmängden ökar på mellanstadiet är det viktigt att de inte halkat efter.

I vilken grad bör elever som läser svenska som andraspråk undervisas separat?

– Det där beror i hög grad på barnens individuella behov och måste avgöras från fall till fall. Idealet vore att ha en sva-lärare i varje klassrum, men sådana resurser är sällsynta. Studier visar att undervisning i mindre grupper är att föredra här. 

Vilken betydelse har det för språkutvecklingen om eleven nyligen kom till Sverige? Vilken effekt har det om sva-undervisningen börjar redan i ettan? Hur går det för elever där en överväldigande majoritet på skolan har utländsk bakgrund?

Till våren hoppas Linda Fälth och hennes kollegor kunna svara på dessa frågor när de är klara med nästa bearbetning av data från de 46 000 eleverna.

Här hittar du studien.

Antalet elever som läser sva ökar

Antalet elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan närapå dubblerades under 2010-talet, från drygt 70 000 elever till närmare 140 000 elever 2020. 

Källa: Skolinspektionen

LÄS ÄVEN

Så kan svenska som andraspråk göras om

Stora brister i undervisning i svenska som andraspråk

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Gynnhammar: Ta inte bort sva från språkvalet!