Sök

Stora brister i undervisning i svenska som andraspråk

Lärare utan utbildning i ämnet, godtyckligt urval av elever, otydlig organisation, mer extra stöd än eget ämne. Undervisningen i svenska som andraspråk har stora brister, visar vår undersökning.

Forskning visar att språket är en nyckel till framgång i skolan. Ändå lämnas elever med invandrarbakgrund många gånger utan professionell undervisning. I Alfas enkät har över 400 rektorer svarat på frågor om ämnet
svenska som andraspråk, SVA. Deras svar visar att väldigt få lärare i svenska som andraspråk har kompetens i ämnet. På mer än hälften av skolorna, 53 procent, har högst en fjärdedel av SVA-lärarna högskolepoäng i ämnet. Bara på var fjärde skola, 27 procent, har samtliga SVA-lärare ämneskompetens. På 9 procent av skolorna finns ingen behörig lärare alls.

Hur urvalet av elever går till är väldigt olika och ofta godtyckligt. Knappt hälften av skolorna, 48 procent, använder någon form av språkbedömning för att se vilka elever som ska läsa SVA. Vilken typ av språkbedömning man gör varierar dock, liksom kvaliteten på bedömningarna.

Illustration: Johan Jarnestad

26 procent av rektorerna anger att skolan gör en performansanalys, det vill säga en språkutvecklingsanalys, vilket kräver ämneskompetenta lärare. 36 procent av skolorna använder något av Skolverkets diagnosmaterial, som egentligen inte är anpassat för flerspråkiga elever. 15 procent använder samma språktest för alla elever på skolan och 20 procent använder ett annat bedömningsmaterial, som Bokup eller Svantestet, två tester anpassade för äldre läroplaner.

På ungefär en tredjedel av skolorna, 30 procent, låter man alla elever med annat modersmål läsa svenska som andraspråk.

Det är också stora skillnader i hur undervisningen organiseras. Experter och forskare förordar att svenska som andraspråk ligger parallellt i schemat med svenskan. Detta gör 45 procent av skolorna. 25 procent av skolorna integrerar undervisningen i SVA med modersmålssvenska, i samma klassrum.

För eleverna på var femte skola, 20 procent, ligger undervisningen på en annan tid under skoldagen. De tycks alltså gå ifrån andra ämnen för att läsa svenska som andraspråk, vilket kan tyda på att de läser både svenska
och SVA.

Ann-Charlotte Robb, rektor på Grevegårdsskolan i Tynnered, Göteborg, bekräftar att undervisningen i svenska som andraspråk ser mycket olika ut på olika skolor. På hennes F–6-skola läser ungefär 25 procent av eleverna SVA. Tidigare var hon rektor i Bergsjön, med 98 procent SVA-elever. Där hade alla lärare SVA-kompetens, jämfört med runt 20 procent av lärarna i Tynnered. Ämnets status skiljer sig också. Föräldrarna i Tynnered vill ofta inte att deras barn ska läsa svenska som andraspråk.Illustration: Johan Jarnestad

– Det är svårt att få dem att förstå att betyget är lika mycket värt som svenska. Även om barnen får sämre betyg så ska de bli bedömda i svenska.

På Hagaskolan, en 1–6-skola i Örebro, läser eleverna alltid SVA integrerat med ämnet svenska, enligt rektor Ina Axelryd.

– Det går inte att sätta halva klassen på ett ställe och halva på ett annat.

På Jättestensskolan i Grums, en 6–9-skola, bedömer lärarna i svenska och SVA tillsammans vilka elever som ska läsa SVA, oavsett om eleven läst det tidigare eller ej.  Undervisningen är flexibel, berättar rektor Lennart
Nilsson. SVA-eleverna läser antingen med klassen eller så går de iväg på svenskan till SVA-grupp. Det kan också vara så att de är med på både svenska och SVA, så att de till exempel är med på litteraturdelen i
ordinarie svenskan.

– Det beror helt på elevens språkutveckling, säger rektor Lennart Nilsson.

Illustration: Johan Jarnestad

Alla elever som inte har svenska som modersmål erbjuds att läsa svenska som andraspråk på Gullmarsgymnasiet i Lysekil. Många avstår dock, enligt rektor Åse Andrén-Gustafsson. På skolan är det bara 25 elever av 700 som läser SVA. Efter ett halvår brukar svenskläraren påpeka om en elev borde byta till SVA. Ofta vill de inte.

– De har svårt att se att de brister i svenska. De tycker att de pratar jättebra och ser inte att de inte förstår allt i till exempel samhällskunskapsboken, säger hon.

Lärarnas låga ämneskompetens har varit ett problem ända sedan ämnet startade 1995, påpekar Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket. Att det saknas kunskap om ämnet, inte bara hos lärare men också hos rektorer och i kommunerna, är en förklaring till både det godtyckliga urvalet och den spretiga organisationen, menar hon.

Anna Österlund betonar att om samtliga elever med annat modersmål läser svenska som andraspråk strider det mot skolförordningen. Det ska vara elevens kunskaper i svenska som styr.

– Rektor ska avgöra om en elev behöver läsa svenska som andraspråk. Det ska ske individuellt, inte på gruppnivå.

Elever kan ha flera modersmål eller vara så bra på svenska att man ändå ska läsa modersmålssvenska. Bara för att man är född i Sverige behöver det heller inte betyda att man ska läsa modersmålssvenska. Det beror på vilken kontakt man haft med det svenska språket.

Det är anmärkningsvärt att så få skolor gör en språkbedömning, anser Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet. Hon anser att det borde vara närmare 100 procent – alla utom möjligtvis nyanlända elever ska språkbedömas. Med tanke på hur få lärare som har ämneskunskaper kan man också misstänka att bedömningarna inte alltid är kvalificerade, menar hon. De flesta bedömningsinstrument kräver att lärarna har goda kunskaper i ämnet.

Illustration: Johan Jarnestad

Agneta Ericsson, undervisningsråd på Skolinspektionen, är mycket skeptisk till att så många skolor integrerar de båda svenskämnena i samma klassrum.

– Det kräver väldigt hög kompetens hos lärarna om det ska fungera. Det är få skolor som har den kompetensen.

Det blir dessutom lätt otydligt för eleverna vilken kursplan de följer och vilket ämne de får betyg i. Eleven riskerar också att gå miste om viktiga delar av undervisningen i SVA, påpekar Anna Österlund, Skolverket.

Att skolan låter elever gå ifrån andra ämnen för att läsa svenska som andraspråk kan vara ett problem, menar hon. Man kan misstänka att SVA då snarare används som stöd i svenska i stället för det självständiga ämne det ska vara. De fria kommentarerna i enkäten stöder det antagandet. Eleverna läser då båda ämnena ­– men de kan fortfarande bara få betyg i ett av dem, enligt Anna Österlund. Dessutom missar eleverna undervisningen i det ämne man går ifrån och riskerar att halka efter. Det kan leda till en negativ spiral.

– Det är en stor risk att det blir en kräftgång när de måste ta igen det de missar, äger Anna Österlund.

Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Alfa.

Svenska som andraspråk

Ur grundskoleförordningen: Svenska som andraspråk

15 § Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. Förordning (1997:599).

16 § Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas
 1. som språkval,
 2. som elevens val, eller
 3. inom ramen för skolans val. Förordning (1997:599).