Sök

Larmet: Elever utbildas rakt in i utanförskap

Sva-lärarprofilen Anna Kaya och rektor Katarina Österberg är oroade över de konsekvenser den bristande sva-undervisningen runtom i landet riskerar att få för många elever. Foto: Oskar Omne

Undervisningen i svenska som andraspråk har stora brister. Skolinspektionens senaste granskning visar att endast 12 av 28 granskade skolor bedriver en undervisning av hög kvalitet.
– I förlängningen kommer det här att kosta sam­hället väldigt mycket pengar, säger Anna Kaya på Sofielundsskolan som arbetar hårt för att vända trenden.

Endast 64 procent av sva-eleverna i årskurs 9 fick godkänt betyg i svenska som andraspråk förra läsåret. Och i vissa fall får eleverna betyg i ämnet trots att de inte har fått någon sva-undervisning. Orsakerna till de allvarliga bristerna är många. Anna Kaya är lärare i svenska som andraspråk på Sofielundsskolan i Sollentuna och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Många av de sva-lärare som hon har kontakt med vittnar om ständiga nedskärningar där tjänster görs om eller tas bort. Skolpengen räcker inte till och huvudmännen visar litet intresse. Konsekvensen blir ofta att man låter en svensklärare undervisa i svenska och sva samtidigt.

– Risken är att sva-eleverna enbart får undervisning i svenska, men att bedömningen ändå sker enligt kunskapskraven i svenska som andra­språk, vilket inte är förenligt med skolans styrdokument. Då är det bara sva-undervisning på papperet, säger Anna Kaya.

"Kommer kosta samhället mycket"

Hon menar att situationen kan bli väldigt tuff för svensklärare som enbart är utbildade i svenska, men ändå förväntas undervisa i två ämnen samtidigt. Det här skapar varken en rättssäker eller likvärdig skola, enligt Anna Kaya.

I dag läser omkring 137 000 elever ämnet sva, men många får inte det stöd de har rätt till. 

– Vi utbildar dem rakt in i utanförskap. Vi vet att goda kunskaper i svenska språket leder till bättre framtidsmöjligheter. I förlängningen kommer det här att kosta samhället väldigt mycket pengar.

Stora skillnader mellan skolorna

1. Antalet rektorer som skapar goda organisatoriska förutsättningar för skolans sva-undervisning:

I hög utsträckning: 9
I delar: 13
I låg utsträckning:
Kunde inte bedömas: 2

2. Antalet rektorer som håller god kvalitet i bedömningen av elevernas behov av sva-undervisning:

I hög utsträckning: 8
I delar: 11
I låg utsträckning: 11

3. Antalet skolor som genomför sin sva-undervisning enligt kursplanen.

I hög utsträckning: 12
I delar: 14
I låg utsträckning: 2
Kunde inte bedömas: 2

I Skolinspektionens senaste granskning av ett trettiotal skolor framgår det att det är organisationen av sva-undervisningen som brister.

– Kvalitativ sva-undervisning kräver en insatt skolledning som är medveten om hur organisationen påverkar elevernas resultat och det tycker jag att vi har lyckats åstadkomma här på Sofielundsskolan, säger Anna Kaya.

Modellen som fungerar

Den modell som förespråkas av Skolinspektionen är att låta en behörig sva-lärare och en svensklärare undervisa parallellt i ett tvålärarskapssystem. Men riktigt så enkelt är det inte, enligt Anna Kaya som undervisar i förberedelseklass.

– Det är svårt att undervisa i svenska som andraspråk om man har nyanlända elever som behöver lära sig svenska som nybörjarspråk och elever som nått avancerad nivå i svenska språket i samma undervisningsgrupp. Men tyvärr är det så det ser ut i många klassrum i dag.

På Sofielundsskolan, där omkring 35 procent av eleverna är i behov av svenska som andraspråk, har man kommit ett steg längre, berättar rektorn Katarina Österberg.

35 procent av eleverna på Sofielundsskolan är i behov av svenska som andraspråk. Från vänster: Nova, Delina och Batseba. Foto: Oskar Omne

– Vi har två klasser i varje årskurs och låter, exempelvis, klass 8A och 8B ha svenska/sva samtidigt på schemat. På så vis är det fyra lärare som arbetar med två klasser, två svensklärare och två behöriga sva-lärare, vilket möjliggör ett flexibelt arbete. Då kan man dela upp undervisningen när det finns behov av det, i separata grupper eller individuell undervisning.

"Skolverket har inte hjälpt"

På så vis kan lärarna även ta hänsyn till nyanlända elever som nyligen slussats ut från förberedelseklass.

– En annan fördel är att lärarna hjälps åt vid bedömningar och uppföljning. Men en organisation av det här slaget kostar. Skolan har sökt mycket projektpengar och statsbidrag under årens gång, säger Katarina Österberg.

Sva-ämnet är ett behovsprövat ämne, vilket försvårar situationen ytterligare. Vissa skolor gör schablonmässiga bedömningar utifrån elevernas bakgrund i stället för att bedöma elevens enskilda behov.

Sva-undervisningen får icke godkänt

Här är några av slut­satserna från Skol­inspektionens granskning som publicerades i januari 2020:

  • Elever bedöms och betygsätts inte på lik­värdiga grunder.
  • På 19 av skolorna fanns svagheter i rektors ledning och utveckling av ämnet.
  • Undervisningen saknade ofta ett andraspråksperspektiv. I vissa fall skedde undervisningen utifrån svenskämnets centrala innehåll.
  • På många skolor där kvaliteten är låg var det få som tog reda på vad som orsakar och påverkar resultaten. I de fallen ansågs resultaten vara svåra att förbättra och uppfattades snarare som naturliga.
  • Sva-elever fick många gånger för få tillfällen att kommunicera muntligt på lektionerna, på grund av brister i planeringen.

– Skolverket har inte hjälpt lärare med redskap för att göra de här bedömningarna, så det finns ingen konkret definition om vad ett ”behov” är. Som mest problematiskt blir det förstås när bedömningen måste göras av en lärare som inte har kompetens att bedöma elevers andraspråksutveckling, säger Anna Kaya.

Krävs kontinuerliga bedömningar

De skolor som, enligt Skolinspektionens granskning, är sämst på att leva upp till kraven gör bristfälliga bedömningar av vilka elever som är i behov av undervisning i sva när de börjar årskurs sju, då många elever byter skola. I stället låter man elever fortsätta med samma svenskämne som de gjorde i årskurs sex, där beslutet är grundat på ett ”gammalt” beslut, kanske från den tidigare skolan.

– Det räcker inte med att titta på betyget eller att gå på den tidigare skolans rekommendation. Man behöver göra kontinuerliga bedömningar för att kunna avgöra om behovet av sva-undervisning kvarstår eller inte, säger Anna Kaya. 

När Anna Kaya (till höger) tog en paus från läraryrket passade rektor Katarina Österberg på att erbjuda henne ett jobb. Foto: Oskar Omne

Katarina Österberg berättar att en annan orsak till att många skolor inte lyckas att ge sva-elever den undervisning de har rätt till är att det är väldigt svårt att hitta sva-behöriga grundskollärare i årskurs 1–6. De har i regel inte sva-behörighet. Sva är också det ämne i grundskolan med lägst andel behöriga lärare: 42 procent. I svenskämnet är cirka 90 procent behöriga.

Inga nya sva-lärare i åk 1–6 sen 2011

Anna Kaya berättar att ett problem är att det inte ens går att välja kurser i sva på lärarutbildningen, för blivande låg- och mellanstadielärare.

– I princip kan man säga att vi inte har utbildat en enda sva-lärare för årskurs 1–6 sedan 2011. Tidigare fick svensklärare i årskurs 1–3 automatisk behörighet i sva utan att ha läst en enda kurs i ämnet. Många skolor har alltså ”behöriga” lågstadielärare som saknar kunskap om flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning, säger Anna Kaya.

Anna Kaya om de nya kursplanerna

Anna Kaya om de reviderade kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk som införs 1 juli i år:

  • Skillnaden mellan ämnenas syfte och centrala innehåll blir större, men andraspråksperspektivet borde vara ännu tydligare i svenska som andraspråk.
  • Kursplanen i svenska som andraspråk har fått ett tydligare fokus på andraspråksutveckling, men riktar sig fortfarande inte i tillräckligt hög grad till nyanlända elever.
  • De ökade skillnaderna tydliggör att svenska och sva är två olika ämnen som vänder sig till elever med olika behov. Samtidigt innebär det att det blir betydligt svårare att organisera sva- och svenskundervisningen i samma undervisningsgrupp om det är en ensam lärare som ska undervisa i två ämnen samtidigt. För att elever ska få undervisning efter rätt kursplan krävs två­lärarsystem.
  • Behovet av kompetenta och behöriga sva-lärare ökar med de nya kursplanerna. Det krävs med andra ord bättre förutsättningar för svensklärare att läsa in sva-behörighet.

 

LÄS ÄVEN

Stora brister i SVA: ”Hela svensk­ämnet måste göras om”

Risken: Fler obehöriga sva-lärare

Ämnet som aldrig fått någon chans

SFI behöver göras om från grunden