Lärarens tips inför Förintelsens minnesdag

Jennie Rosén är förstelärare i svenska och religionskunskap på Oxievångsskolan i Malmö. Foto: André de Loisted/Getty Images

Det är bra att börja undervisa om Förintelsen redan före årskurs nio – och gärna genom skönlitteraturen. Det menar svenskläraren Jennie Rosén som har flera tips i Lektionsbanken.

LEKTIONSBANKEN: Förintelsens minnesdag – tre dikter

På torsdag infaller Förintelsens minnesdag, extra aktuell i år med tanke på att en av Sveriges mest framträdande överlevare Emerich Roth gick ur tiden i lördags.

I skolorna är ämnesöverskridande undervisning vanligt när man tar upp Förintelsen. På Oxievångsskolan i Malmö har Jennie Rosén, förstelärare i svenska och religion, i flera år samarbetat med i första hand SO-kollegan Heléne Nyrén.

– Vår ambition är inte bara att förmedla det hemska som hände, utan också att få eleverna att lära känna människorna. Vi vill väcka barnens empati.

Vissa lärare tycker att man ska vänta med Förintelsen till årskurs nio, att eleverna är mer mogna då och att de därmed kan ta till sig allt samtidigt. Du håller inte med?

– Nej, jag tycker att man kan lyfta ämnet tidigare utan att för den skull ge precis hela bakgrunden. I fjol läste mina sjuor Mörka krafter av Torsten Bengtsson med stor behållning. Det finns ett stort intresse för att lära sig mer om Förintelsen.

Mycket antisemitism i Malmö

Boken handlar om två ungdomar av idag som vill förstå Förintelsens mörker samtidigt som de ser hakkors klottras på väggarna i skolan.

– Här i Malmö finns mycket antisemitism, jag har själv haft elever som sagt ”jävla judar” och som har ifrågasatt Förintelsen. Därför är det så viktigt att vi talar om de här frågorna.

LEKTIONSBANKEN: Förintelsens minnesdag – historien om Bodri

Men hur ska man tala om dem? Ett av Jennie Roséns tips i Lektionsbanken är att låta barnen höra den inlästa historien om överlevaren Hédi Frieds barndom och hennes hund Bodri.

– Det är en så fin beskrivning av relationen mellan barnet och hunden som tålmodigt väntar på henne efter att hon försvunnit till lägret.

"Hédi Fried blev mycket tacksam"

När Jennie Rosén senast lät sina nior skriva egna berättelser utifrån historien blev resultatet så bra att de beslutade sig för att skicka alla bidragen till Hédi Fried.

– Jag var så glad att alla var beredda att lämna ut sina texter, de är ofta blyga inför vad de skrivit. Och Hédi Fried blev mycket tacksam för gensvaret. 

Hittills har Jennie Rosén bara låtit nior arbeta med berättelsen, men efter sin föräldraledighet tänker hon börja i lägre klasser också. 

– Jag har faktiskt tänkt läsa berättelsen för min egen femåring! Barn tar till sig det som de kan ta till sig, man ska inte vara för orolig för att lyfta det mörka.

Hédi Frids berättelse undviker skrämmande detaljer, men väjer inte för det svåra. Flickan Ella Broman, som lånat sin fina röst till den unga Hédi, konstaterar att ”Hitler hatade mig fast han inte kände mig”. 

"Poesin komprimerar budskap"

Jennie Rosén understryker att det finns en sensmoral i Hédi Frids budskap som ekar in i framtiden: ”Jag vill att du lyssnar, för att vi människor kan göra så mycket ont, men också så mycket gott. Vi har alla ett val, vi kan välja det goda”.

– Att undervisa om Förintelsen innebär att komma in på så många viktiga frågor.

I hennes andra tips i Lektionsbanken lyfter hon poesins möjligheter att fördjupa förståelsen. Bland annat låter hon eleverna läsa en dikt som anses härstamma från den tyska prästen och antinazisten Martin Niemöller: 

”Först hämtade de kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist. Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten. Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude. Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.”

– Poesin kan verkligen komprimera ett budskap och leda till många spännande samtal med eleverna: Vem är det som ”talar” i dikten? Vem vänder den sig till? På vilket sätt är den aktuell idag?

I detta digitaliseringens tidevarv har hon ytterligare ett viktigt budskap till sina kollegor.

– Jag skulle helst inte undervisa om Förintelsen på distans, jag vill kunna se precis alla reaktioner hos mina elever.

LÄS ÄVEN

LEKTIONSBANKEN: Förintelsens minnesdag – tre dikter

LEKTIONSBANKEN: Förintelsens minnesdag – historien om Bodri

REPORTAGE: Här får de leva sig in i kriget – på riktigt