Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Ny stor granskning av SFI

SFI-undervisningen fungerar dåligt bland annat för att förutsättningarna är dåliga, säger Karin Sandwall (till höger). Till vänster: Genrebild. Foto: Getty Images/Privat

Skolinspektionen får drygt 30 extra miljoner över tre år för att förbättra kvaliteten inom SFI. ”Ett mycket välkommet besked”, säger SFI-utredaren Karin Sandwall.

Fjolårets KLIVA-utredning om SFI konstaterade en rad brister och föreslog bland annat just ett utökat uppdrag till Skolinspektionen.

Beskedet om extra tilldelning finns med i regeringens budget, men har knappt fått någon uppmärksamhet: ”För att förbättra kvaliteten i SFI föreslår regeringen att Skolinspektionens anslag för tillsyn ökas med 9,2 miljoner kronor 2022”. Åren därefter kommer man att få 13,4 respektive 8,4 miljoner.

Skolinspektionen avböjer en intervju då man ännu inte utsett någon ansvarig. Men via pressekreteraren skriver biträdande generaldirektören Tommy Lagergren:

”Om vi får mer pengar att granska SFI så skulle det innebära att vi kan granska mer på verksamhets- och skolnivå och inte bara på huvudmannanivå.”

"Dålig koll på närvaro och avhopp"

Det rimmar helt och hållet med SFI-utredningens önskemål: att Skolinspektionen ska få i uppdrag att granska en kommuns undervisning ner på klassrumsnivå. SFI-utredaren Karin Sandwall, ämneslärare och verksam vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, har tydliga åsikter om vad granskningarna bör rikta in sig på:

– De bör fokusera på elevers möjligheter att lära sig ”utveckla ett funktionellt andraspråk” precis som det står i läroplanen. Hur aktiva är eleverna? Lär de sig att kommunicera på svenska? Hur ser de själva på sin utbildning?

När hon presenterade sin utredning i december kallade hon SFI för ”vildvuxet” då kvaliteten kan skilja sig avsevärt från kommun till kommun.

– Många kommuner saknar ett tillfredsställande kvalitetsarbete, har bland annat dålig koll på närvaro och avhopp. Här behövs mer granskning. Och Skolinspektionen bör också undersöka om kommunerna vet hur det går för eleverna. Får de jobb efteråt? Hur klarar de jobbet? Är deras svenska tillräckligt bra?

Får de all undervisning de har rätt till?

Hon betonar att huvudmannen, kommunen, måste veta hur undervisningen fungerar ute i verksamheten – men på många håll saknas den kunskapen.

– Exempelvis anger styrdokumenten att SFI-elever ska få i snitt 15 timmars undervisning i veckan förutom läs- och skrivundervisning när det behövs. Får de så mycket? Det borde Skolinspektionen också undersöka.

Utredningens enkät till kommunerna pekade på att huvudmän inte alltid har ett strukturerat kvalitetsarbete inom SFI. På många håll fungerar inte alls SFI som det är tänkt.

– Det fungerar dåligt bland annat för att förutsättningarna är dåliga. Hur kan man räkna med hög kvalitet när 70 procent av lärarna är obehöriga? Det är en högre andel än i någon annan skolform. Och inte sällan får de undervisa i stora grupper. 

Inget svar från regeringen

Karin Sandwall räknar med att Skolinspektionen också tittar närmare på de så kallade kombinationsutbildningarna, där SFI kombineras med en gymnasial yrkesutbildning.

­– Fungerar den undervisningen bra? Riskerar yrkeskunskaperna att prioriteras på bekostnad av kunskaperna i svenska?

Många kommuner har lagt ut undervisningen på entreprenad. Är kvaliteten sämre där?

– Det har inte undersökts. Däremot finns det en risk för problem när en kommun anlitat många olika anordnare, då kan det bli svårt att styra och få en överblick över utbildningen.

Att ge Skolinspektionen mer pengar och muskler var bara ett av många förslag i hennes utredning. Mycket annat måste till för att förbättra styrningen, som i sin tur är en förutsättning för ökad kvalitet. 

– Jag ser fram emot att regeringen snarast återkommer med vad de vill göra utifrån de övriga förslagen i vår utredning. 

LÄS ÄVEN

Många sfi-elever hoppar av sin utbildning

SFI behöver göras om från grunden

SFI-lärare skriver lättlästa böcker – för vuxna

SFI-lärare får egen utbildning