Massiv kritik mot nationella provet i svenska

Anders Boman, ansvarig chef på Skolverket, försvarar provet som får kritik av bland andra Åsa Söderström, svensklärare på Junedalsskolan i Jönköping.

Läsförståelsedelen i årets nationella prov i svenska för årskurs nio får svidande kritik från många lärare: ”För svårt”, ”för många kryssvalsfrågor”, ”för snarlika svarsalternativ”.
Men Skolverkets Anders Boman försvarar förändringarna.

Tongångarna i flera svensklärargrupper på Facebook har varit höga sedan förra tisdagen då 107 000 niondeklassare skrev läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska.

Svensklärare vittnar bland annat om att elever bröt ihop under provet för att det var så svårt, om onödigt krångligt formulerade frågor och om att svarsalternativen till vissa av flervalsfrågorna var så lika att det nästan uppfattades som att någon ville sätta dit eleverna. Mängder av lärare skriver under på kritiken.

En av dem är Åsa Söderström som undervisar i svenska och spanska på Junedalsskolan i Jönköping:

– Jag är generellt sett inte så förtjust i proven, men i år var läsförståelsedelen helt horribel.

Vad var det som du reagerade så starkt mot?

– Flera saker. Svårighetsgraden var för hög, den verkade inte anpassad för 15–16-åringar. Det kändes som ett intelligenstest över deras nivå. Och i vissa av frågorna tillkom fakta som inte fanns i den text som eleverna hade läst.

Vägrar låta provet sänka betyg

Hon vänder sig också emot den ökade andelen flervalsfrågor (fler än hälften av frågorna), i synnerhet då svarsalternativen många gånger visade sig vara snarlika.

– Jag såg i elevernas svar att de förstått det viktiga i texten, men det avspeglas inte i deras resultat.

Numera ska lärare ”särskilt beakta” resultaten på de nationella proven när de sätter betyg på sina elever. Men det protesterar Åsa Söderström emot:

– Jag sa till min chef att jag vägrar sänka betyg på grundval av detta prov. Hon sa att hon stöttar mig och litar på min professionalitet.

Åsa Söderström misstänker att det höga antalet kryssvalsfrågor vittnar om en ambition att göra proven lättare att rätta när de ska bli helt digitala framöver.

"Hög andel automaträttning"

Anders Boman, ansvarig chef på Skolverket, intygar att så är fallet:

– Vi har fått regeringens uppdrag att verka för en hög andel automaträttning av proven. Det ökade antalet flervalsfrågor i årets prov är ett första steg i den riktningen. Syftet med automaträttningen är framför allt att lätta på arbetsbördan för lärarna.

– Sedan kan man tillägga att vi i Sverige inte är så vana vid flervalsfrågor, till skillnad från många andra länder som använt dem länge. Så det handlar också om en ovana.

Vidare understryker Anders Boman att man inte bara har infört fler frågor i årets prov, utan också färre möjliga antal poäng per enskild fråga. Allt för att öka tillförlitligheten.

– Förut kunde man till exempel få upp till sex poäng på en fråga. Det kan slå hårt mot den elev som missar just den frågan.

"Förstår att lärarna reagerar, men …"

När vi ber Anders Boman bemöta övriga delar av kritiken mot provet vill han återkomma dagen därpå. Först ska han stämma av med provkonstruktörerna vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Efter att ha inhämtat synpunkterna därifrån svarar han så här på frågan huruvida svårighetgraden varit för hög:

– Jag förstår att lärarna reagerar när provet plötsligt ser annorlunda ut, att det bryter mot traditionen. Men att det skulle vara stora skillnader på uppgiftsnivå jämfört med uppgiftsurvalet från tidigare år är inget som har framkommit i utprövningarna av provet. 

Han lutar sig mot den nära tre år långa process som ligger bakom framtagandet av ett prov i läsförståelse.

– Det har funnits utprövningar och referensgrupper där både lärare och elever i årskurs nio varit med och påverkat utformningen. Och de har inte kritiserat svårighetsgraden. Men provkonstruktören kommer att göra en analys av elevsvaren från provtillfället, först då kan vi dra mer säkra slutsatser om provets svårighetsgrad.

Vad säger du om att det, enligt lärare, finns fakta i frågorna som det inte går att finna svar på i texten?

– Det kan jag inte hålla med om. Alla frågor har utgått från texten. Däremot testar provet också elevens förmåga att dra slutsatser och göra så kallade inferenser utifrån det lästa, det som brukar benämnas att ”läsa mellan raderna”.  

Kan de lärare som är upprörda över årets prov göra något för att påverka utseendet på provet 2023?

– Nästa års prov är inne i slutfasen och utprövningarna är så gott som färdiga, men de är välkomna till kommande utprövningar. Ibland är det svårt att hitta tillräckligt många lärare som är beredda att ställa upp, så ju fler lärare som anmäler intresse desto bättre.

LÄS ÄVEN 

Lärare föreslås rätta nationella prov på fritiden

Digitala nationella prov försenas efter EU-dom

Lärarna: Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg

Låga krav i de nationella proven oroar forskare