Engelsklärare sågar låga kraven i nationella provet

Engelskläraren Sara Bruun är mycket kritisk mot Skolverkets bedömningsanvisningar som försvaras av Anders Boman, ansvarig chef på myndigheten. Foto: Lina Arvidsson och Skolverket

Kraven är för låga! Många lärare upprörs över hur lätt det är för elever att få höga betyg på det nationella provets skrivuppgift i engelska i årskurs 9.
– Enligt Skolverkets bedömningsanvisningar ska elever kunna få A trots att de uppvisar tydliga brister i sin förmåga att uttrycka sig begripligt, säger engelskläraren och skoldebattören Sara Bruun.

Hon är inte ensam om sin kritik, den gångna veckan har kommentarer rasat in till Facebookgruppen ”Engelska i åk 6–9” som hon är med och administrerar. 

– Bedömningsanvisningarna är så märkliga att jag och kollegorna inte kunde låta bli att skratta åt dem, säger Sara Bruun som jobbar på Ringsjöskolan i Höör och som fick nationell uppmärksamhet i fjol efter sitt sommarprogram i P1.

Vad är det som är så skrattretande?

– Att det är okej att genomgående stava fel på enkla ord och inte ha koll på grundläggande skrivregler. Vad är det vi gör med våra ungdomar när vi låter dem tro att de skriver på allra högsta nivå och så är det egentligen ganska mediokert?

"A på löpande band"

Lärarna på hennes skola rättade proven tidigare i veckan och det blev ”A på löpande band”.

– Vi började kalla det för ”skolverks-A”. Så absurt kändes det.

Hon menar att betygsättningen innebär att man gör eleverna en björntjänst.

– Eleverna blir förstås stolta över sina A, men vad betyder det egentligen? I min värld bör ett A innebära att man kan stava vardagsengelska och behärska grundläggande interpunktion och grammatik. Men de här eleverna kan ju inte det. 

Var kraven lägre i år än tidigare år?

– Det är ju tre år sedan vi genomförde nationella prov, men nej, det har länge varit för låga krav. Jag har uppmärksammat det tidigare, men ser ingen förbättring, snarare en försämring.

"Skickar helt fel signaler"

Sara Bruun understryker att själva provet var väl komponerat, kritiken gäller bara betygsnivåerna där hon också menar att det är för lätt att få godkänt.

– Man kan skriva fem meningar i rad utan vare sig punkt eller stor bokstav och ändå få ett E. Det skickar helt fel signaler till ungdomarna! Vi låter dem gå ut i arbetslivet eller till vidare studier utan att kunna de mest basala skrivreglerna.

Liksom många andra är hon orolig för det växande problemet med glädjebetyg. Nationella prov innebär en chans att reglera och kalibrera betygsättningen.

– Men sorgligt nog är skrivprovet i engelska ett exempel på att vi inte utnyttjar den chansen.

Skolverket: Självklart bekymmersamt

Anders Boman, ansvarig chef på Skolverket, har själv uppmärksammat kritiken från engelsklärarna:

– Jag uppfattar att de i första hand kritiserar kravnivåerna vad gäller elevernas generella skrivkompetens. Men Göteborgs universitet, som konstruerar proven åt oss, fokuserar mer strikt på engelskkunskaper i kunskapskraven.

Är det rätt att den som inte kan stava vardagsengelska får ett A?

– Jag litar på universitetets forskare som har högt internationellt anseende och lång expertis. Därtill tar de hjälp av erfarna lärare i olika referensgrupper i det omfattande arbetet med att ta fram proven.

Sara Bruun och hennes kollegor oroar sig för att de låga kraven bidrar till betygsinflation?

– De nationella proven i engelska har faktiskt den bästa överensstämmelsen mellan provbetyg och elevernas ämnesbetyg, i matematik till exempel ser det inte lika bra ut.

Lärarna berättar att de skrattar åt de låga kraven. Är det ett problem?

– Ja, självklart är det bekymmersamt, proven är ju enligt författningarna betygsstödjande till sitt syfte.

LÄS ÄVEN

Låga krav i de nationella proven oroar forskare

Massiv kritik mot nationella provet i svenska

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Jarnlo: Glädjebetygen är ett symp­tom på att skolan inte mår bra