Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Forskaren: Attityden till moderna språk är ett problem

Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.

Att läsa tyska, franska eller spanska, ska vara möjligt för alla svenska skolbarn. Eller rättare sagt, varje huvudman ska kunna erbjuda minst två av de språken. Men riktigt så ser det inte ut.

Camilla Bardel är professor i moderna språk med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Hon tycker sedan länge att det är dags att stärka språkens ställning i skolan.

Hon påpekar att med tanke på att cirka 1 000 tysklärare och lika många fransklärare förväntas gå i pension de närmaste fem åren och att det samtidigt bara utexamineras runt 100, om ens det, i dessa ämnen varje år, så kan det bli svårt att genomföra undervisning i dessa språk överallt.

"Variationen är så stor"

Varje huvudman ska kunna erbjuda minst två av språken tyska, franska och spanska och hon noterar att det redan i dag går sådär när det kommer till att efterleva det som står i grundskoleförordningen.

– Om språket eleven egentligen vill läsa inte erbjuds på skolan erbjuds ibland eleven att åka till någon annan skola men det kan ju vara ganska negativt att behöva göra det för några timmar i veckan. Jag har även sett exempel på friskolor som inte efterlever den här regeln och inte erbjuder två språk. Variationen är så stor, säger Camilla Bardel.

En lärarenkät som är en del av ett stort forskningsprojekt där 315 lärare ingår, visar att många lärare är medvetna om att det finns problem kring ämnet moderna språk.

– Och om ett bristande intresse från alla möjliga håll, inte bara från eleverna utan det är en allmän attitydfråga, säger Camilla Bardel.

"Ganska många hoppar av"

Med en allmän attitydfråga menar hon att skolvärlden signalerar att moderna språk inte är så viktigt i jämförelse med vissa andra språk. 

– Moderna språk är ett ämne man väljer inom det så kallade språkvalet inför årskurs sex och de flesta elever är roade och nyfikna i början men sen är det ganska många som hoppar av i sjuan, åttan och nian. De får inte något slutbetyg i ämnet och det hänger ju ihop med att man faktiskt kan hoppa av tyska, franska eller spanska, konstaterar Camilla Bardel.

Visst är det en extra morot för en del elever att det ger meritpoäng att läsa moderna språk om man har fullföljt ämnet i årskurs nio, menar hon. Men hon lägger sedan till att det är en dubbel signal.

– Det signalerar att det är värdefullt att fortsätta läsa men det säger inte att språket i sig är viktigt. Om den mekanismen inte var inlagd skulle troligen ännu flera hoppa av. Det ser man också, att avhoppen har minskat något de senaste 15-20 åren, säger Camilla Bardel och lägger till att det på gymnasiet bara ger meritpoäng att fortsätta med språk som man har läst tidigare, inte att läsa ett nybörjarspråk.

RÄTTELSE: I en tidigare version av den här intervjun, publicerad i tidningen Ämnesläraren nummer 4-2021, angav vi felaktigt att Camilla Bardel leder forskningsprojektet där lärarenkäten hon nämner ingår. Det stämmer inte, det är professor Jonas Granfeldt vid Lunds universitet som leder det forskningsprojektet.

Moderna språk i den svenska skolan

  • Ungefär 40 procent av eleverna väljer att läsa spanska.
  • Runt 20 procent väljer tyska vilket är en halvering jämfört med hur det var för 20 år sedan.
  • Ytterligare något färre, ungefär 14 procent, väljer franska.
  • Skolverkets statistik från läsåret 2019-2020 visar att bland eleverna i årskurs 6 läste knappt 98 procent moderna språk eller alternativ till moderna språk inom språkvalet.
  • Det var en ökning med 3,2 procentenheter jämfört med läsåret innan. Även i årskurs 9 läste 98 procent moderna språk eller alternativ till moderna språk inom språkvalet. Det var en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2018-2019.

Här talas det spanska, franska och tyska

Här talas det franska (mörklblått i kartan):

Frankrike

Kongo-Kinshasa

Libanon

Kanada

Elfenbenskusten

Kamerun

Burkina Faso

Mali

Senegal

Belgien

Rwanda

Haiti

Schweiz

Burundi

Togo

Centralafrikanska republiken

Kongo-Brazzaville

Gabon

Komorerna

Djibouti

Luxemburg

Guadeloupe

Martinique

Vanuatu

Benin

Guinea

Réunion

Franska Polynesien

Nya Kaledonien

Niger

Tchad

Franska Guyana

Mauretanien

Monaco

Mayotte

Saint-Pierre och Miquelon

Saint-Martin

Saint-Barthélemy

Wallis- och Futuna-öarna

Ekvatorialguinea

Seychellerna

Madagaskar

Här talas tyska (gult i kartan):

Tyskland

Österrike

Schweiz

Liechtenstein

Belgien

Luxemburg

Italien (Sydtyrolen)

 

Här talas spanska (rött i kartan):

Spanien

Argentina

Bolivia

Chile

Colombia

Costa Rica

Dominikanska republiken

Ecuador

Ekvatorialguinea

El Salvador

Guatemala

Honduras

Kuba

Mexiko

Nicaragua

Panama

Paraguay

Peru

Puerto Rico

Uruguay

Venezuela

Skärmavbild 2021-08-24 kl. 10.23.45.jpg

Fotnot: Kartan och listan ovan pekar bara ut de länder och regioner där spanska, franska och tyska har officiell status eller i praktiken är ett av huvudspråken. De tre språken talas av minoriteter även i andra länder.

Illustration: Getty Images

 

Några fakta om spanska

Runt 470 miljoner människor runtom i världen beräknas ha spanska som modersmål.

90 procent av dem bor i Syd-,
Central- och Nordamerika.

Spanska är världens näst mest modersmålstalade språk efter mandarin som har cirka 940 miljoner talare.

Några fakta om tyska

Över 100 miljoner människor runtom i världen beräknas ha tyska som modersmål.

Fler än 150 miljoner européer talar tyska som första- eller andraspråk vilket gör det till Europas största språk.

Många länder runtom i världen har tyskspråkiga minoriteter. Bland annat Namibia, Ungern, Danmark, Brasilien och ett 15-tal andra länder.

Några fakta om franska

Runt 80 miljoner människor i världen beräknas ha franska som modersmål.

Franska är det näst mest studerade språket i världen efter engelska.
Närmare 600 miljoner människor tros ha ”betydande kunskaper i franska”.

Utöver länderna på kartan har franska ”halvofficiell” status i Algeriet,
Marocko, Tunisien och Mauritius.

LÄS ÄVEN

Därför är det bra att lära sig ett språk till

Spångberg: Franska språket berikar mitt liv

Skolverket: Fler bör läsa tyska och franska