Ny rapport: Lovskolan sågas – av lärarna

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, menar att lovskolan skapar fler problem än den löser.

Lovskolan ger inte eleverna de förutsättningar de måste ha för att klara gymnasiet, menar lärarna i en ny studie.
– Det vi istället behöver är stora investeringar i den ordinarie undervisningen så att lärarna kan ge stöd i tid, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Två av tre lärare anser att det är lättare att få E i lovskolan än under ordinarie undervisning. Det framgår av en ny undersökning där Lärarnas Riksförbund har frågat drygt 2 000 av sina medlemmar.

– Lovskolan är inte lösningen, tvärtom skapar den bara fler problem, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand när hon kommenterar den nya rapport som LR presenterar i dag.

Professionens inställning stämmer väl överens med resultatet i Ämneslärarens uppmärksammade granskning av lovskolan i våras. Den visade att 94 procent av de niondeklassare som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet inte har någon långsiktig hjälp av sommarlovskolan.

Katastrofala konsekvenser

Trots protesterna från lärarhåll – och trots att Skolverket slagit fast att lovskolan sällan räcker för att höja betygen – beslutade riksdagen i början av juni att den obligatoriska lovskolan för elever som riskerar att gå ut nian utan gymnasiebehörighet utökas med 25 timmar.

När LR nu ställer frågor till sina medlemmar svarar 55 procent att de inte anser att lovskolan ger eleverna goda förutsättningar att klara gymnasiet. Nästan hälften – 43 procent – tycker det är fel att lovskolan utökas.

– Det är frustrerande när politiker först erkänner att det finns ett problem att lösa och sedan kommer med den här typen av lösningar som lärarna inte har efterfrågat. Underfinansieringen av skolan får katastrofala konsekvenser för både elevernas lärande och lärarnas arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Inte ens kvalificerad personal

I likhet med många av lärarna i undersökningen ser hon hellre att resurser satsas tidigare i den ordinarie undervisningen.

– Det saknas speciallärare och specialpedagoger. Kringfunktioner försvinner men arbetsuppgifterna blir kvar. De lärare som finns får ägna tid åt en massa arbetsuppgifter som inte har med undervisning och lärande att göra.

Johanna Jaara Åstrand är bekymrad över att många av de elever som går i lovskola möter outbildade lärare.

– Under den vecka som ska kompensera för allt som brustit under 7–9 år har skolorna inte ens kvalificerad personal, säger hon.

Av undersökningen framgår också att nästan fyra av tio lärare inte är nöjda med ersättningen de fått för sitt arbete i lovskolan. De anser att ersättningen inte motsvarar förlusten av den tid för återhämtning som loven innebär. Många menar att också att arbetet under lovskolan gör att de får svårt att hinna med sina vanliga arbetsuppgifter.

Spel för gallerierna

Bakom den höga andelen lärare som anser att det är lättare att få E i lovskolan än under ordinarie undervisning döljer sig ett par olika perspektiv. Många menar att om eleven deltar i lovskola i årskurs sju eller åtta så kan det innebära att de får viss hjälp som gör det lättare att klara E i nian. Andra lärare pekar på problemet att det ofta inte är behöriga ämneslärare som leder sommarskolorna och att det bidrar till att eleverna får betyget E alldeles för lättvindigt.

Även det stämmer väl med den bild Ämneslärarens granskning från i våras gav. Flera arga lärare gav exempel på hur lättvindigt elever godkänns i sommarskolan:

”Sommarskolan är ett spel för gallerierna. Om det inte har gått att lära in matten/svenskan/engelskan på nio år i grundskolan, kommer inte fem dagar extra att göra någon skillnad. Detta är ännu ett bidrag till betygsinflationen, där lärare vet att eleverna satts i lovskola för att uppnå E, och att det är meningen att man ska sätta betyget E efter genomgången lovskola.”

Några resultat från rapporten

Källa: Lärarnas Riksförbund

Här hittar du rapporten i sin helhet.