Läraren: Omöjligt att göra en rättvis prövning efter lovskolan

Svenskläraren Fredrik Sandström, krönikör i Ämnesläraren, menar att prövningen i praktiken innebär att tre års slit reduceras till ett fåtal examinerande uppgifter. Foto Oskar Omne

Prövningar i slutet av sommarlovskolan ska kontrollera alla kunskaper en elev ­måste ha i ett ämne för att bli godkänd. En omöjlig uppgift, menar kritiska lärare.
– Det blir inte rättvist mot de elever som går till skolan varje dag och man underkänner allt det arbete läraren gjort, säger svenskläraren Fredrik Sandström.

Invändningarna mot hur lovskolan fungerar är starka i lärarkåren. Önskemål om tydligare riktlinjer för hur prövningarna ska gå till är ett exempel. Ett annat är oron för friserade betyg när hårt pressade lärare ska bedöma om eleverna klarar kraven.

Fredrik Sandström, lärare i svenska på Gäddgårdsskolan i Arboga och krönikör i Ämnesläraren, pekar på svårigheten i att en elev som deltar i lovskolan under ett par sommarveckor först ska tillgodogöra sig – och sedan i en prövning för att få godkända betyg kunna uppvisa – exakt samma kunskaper som andra elever har tillägnat sig, och visat upp, under tre års tid.

– Det låter sig inte göras. Det blir inte likvärdigt för fem öre, säger Fredrik Sandström.

Tre års slit reduceras till ett fåtal uppgifter

Han menar att prövningen som den är utformad i dag innebär att tre års slit reduceras till tre–fyra examinerande uppgifter.

– I mitt ämne svenska läser eleverna hur mycket litteratur som helst. Ska man då likställa det med att en elev under lovskolan läser en tidningsartikel, en novell på tre sidor och sedan ser en kortfilm och har ett textsamtal?

På det sättet blir det centrala inne­hållet i ämnet inte berört i prövningen, anser Fredrik Sandström.

– Det blir inte rättvist mot de elever som går till skolan varje dag och kämpar sig igenom undervisningen. Och man underkänner allt det arbete läraren gjort.

Det blir inte rättvist mot de elever som går till skolan varje dag och kämpar sig igenom undervisningen.

Skolverket måste vara tydligare i sina anvisningar om hur lovskolans prövning ska gå till, anser Fredrik Sandström. När instruktionen uppfattas som diffus ökar risken att skolhuvudmännen ser genom fingrarna för att så många elever som möjligt ska bli godkända och gå vidare till gymnasiet.

– Prövningen måste bestå av exakt det kunskapsinnehåll som eleverna möter under tre års utbildning. Allt annat är fullständigt absurt.

Vad innebär det i praktiken?

– Om du ska tenta av kemi måste du läsa in dig på alla de områden kemin består av och det man lär sig under lektionerna. Du måste visa att du tillägnat dig ämnets hela innehåll, säger Fredrik Sandström.

Allmäna råd från Skolverket

Skolverket har gett ut allmänna råd som stöd för hur skolor kan planera och genomföra prövningen. Men det är endast rätten till prövning som är reglerad.

– Exakt hur man lägger upp och genom­för prövningen är upp till läraren som är ansvarig för prövningen att bestämma. Det viktiga är att prövningen avser hela ämnet och inte en viss del som eleven inte klarat. Prövningen får inte vara en komplettering, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket.

Han framhåller att prövningen måste utformas på ett sådant sätt att elevens kunskaper prövas i samtliga delar av kunskapskraven.

Med kunskaper menas inte bara fakta, utan även förståelse, färdighet och förtrogenhet med ämnet.

– Med kunskaper menas inte bara fakta, utan även förståelse, färdighet och förtrogenhet med ämnet. Det är en bred kunskapssyn som slås fast i läroplanen, säger Hannes Theander.

Hur det fungerar i praktiken ska Skolverket utreda nästa sommar, men redan nu visar myndighetens egen statistik att niondeklassare som godkänts efter prövning är kraftigt överrepresenterade bland dem som sedan inte klarar gymnasiet.

– Jag blir inte ett dugg förvånad, det lönar sig inte att fuska. Det är faktiskt ett svek mot alla inblandade parter att detta får fortgå, säger Fredrik Sandström.