I stället för att försöka släcka bränder med panikåtgärder i årskurs nio borde politikerna ge lärarna möjlighet att fånga upp elever som riskerar att halka efter redan i förskoleklass och sedan hålla dem hårt i handen genom hela grundskolan, skriver redaktionschef Hampus Jarnlo.

Sommaren närmar sig och vartenda steg eleverna har tagit har vägts, mätts, nagelfarits, dokumenterats och ska nu slutligen betygsättas. För vissa elever blir det F, men de kan ju alltid få en ny chans i sommarlovskolan. 

Om man ska tro politikerna gör lovskolan nämligen underverk och därför ska den nu utökas med ytterligare 25 timmar för niondeklassare som riskerar att inte bli gymnasiebehöriga. Självklart förtjänar alla elever en andra chans, men vad politikerna grundar sina lovskolebeslut på är fortfarande höljt i dunkel. Det har nämligen inte gjorts någon nationell utredning av hur lovskolan egentligen fungerar och Skolverket medger utan omsvep att de därför inte vet vad som händer på sommaren: ”Vi ser att elever är obehöriga i juni och att de sedan plötsligt går i gymnasiet.”

"Panikåtgärder"

Men en sak har Skolverket tagit reda på och det är att 70 procent av de här eleverna inte klarar gymnasiet. Samtidigt konstaterade myndigheten nyligen i en annan rapport att särskilt stöd fortfarande sätts in alldeles för sent i grundskolan.

Så i stället för att försöka släcka bränder med panikåtgärder i årskurs nio borde politikerna ge lärarna möjlighet att fånga upp elever som riskerar att halka efter redan i förskoleklass och sedan hålla dem hårt i handen genom hela grundskolan. Då skulle inget barn behöva gå i skolan på sommarlovet.