Godkända efter lovskola – klarar inte gymnasiet

Christina Sandström, enhetschef på Skolverkets analysavdelning, erkänner utan omsvep att de inte vet vad som händer på lovskolan.

Niondeklassare som godkänns först efter lovskolan i juni är överrepresenterade bland dem som sedan inte klarar gymnasiet. Det visar ny statistik från Skolverket som i övrigt har dålig koll.
– Vi vet inte vad som händer på sommaren, säger Christina Sandström.

Skolverket undersökte nyligen hur elevernas slutbetyg i grundskolan påverkar deras resultat i gymnasieskolan. En av slutsatserna är att de niondeklassare som läser upp ett icke godkänt betyg under lovskolan har sämre förutsättningar att klara gymnasiet. Av de elever som gick ut grundskolan med betyget F i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk – och som läste upp sina betyg under sommaren – var det mellan 52 och 70 procent som inte klarade en gymnasieexamen tre år senare. Bland elever med betyget E i motsvarande ämnen i årskurs nio var det mellan 27 och 54 procent som inte klarade en gymnasieexamen, beroende på vilket gymnasieprogram de valt.

Skolverket: Vi vet inte vad som händer 

Skolverket konstaterar att det behövs mer kunskap om lovskolan och vilka elever som går där.

– Vi vet inte vad som händer på sommaren. Vi ser att elever är obehöriga i juni och att de sedan plötsligt går i gymnasiet. Men vi vet inte säkert om de gått i lovskola eller om skolorna tagit in dem ändå trots att de inte borde det eftersom de inte är behöriga, säger Christina Sandström, enhetschef på Skolverkets analysavdelning.

Vi ser att elever är obehöriga i juni och att de sedan plötsligt går i gymnasiet.

En annan slutsats i myndighetens rapport är att lovskola efter årskurs nio sällan räcker för att höja betyget.

– Då är det ofta för sent. Vilka elever som är i behov av stöd måste upptäckas tidigare i grundskolan och stöden måste sättas in i så god tid att eleverna når godkända betyg när de lämnar årskurs nio. 

När elever ligger på gränsen till att bli godkända kan lovskola däremot vara det som behövs för att de ska uppnå kraven, konstaterar Christina Sandström. Men då måste gymnasieskolan vara beredd på att det kommer in elever som blivit behöriga med en hårsmån.

– Då behöver gymnasiet vara redo att ge extra stöd från början. Det är skillnad mellan ett stabilt E och att ha klarat sig med darr på ribban efter att ha varit underkänd i början av juni.

Planerar utvärdering

Regeringen har avsatt pengar för att Skolverket nästa år ska utvärdera lovskolan. Om uppdraget kommer att omfatta både den obligatoriska och frivilliga lovskolan är än så länge oklart.

Varför har inte Skolverket redan gjort en nationell belysning av hur lovskolan fungerar?

– Det är alltid många frågor att titta på och vi hinner inte med alla. Men nu när regeringen vill utöka möjligheten för huvudmännen att ge ytterligare lovskola så vill man se att den ger effekt och att fler elever blir behöriga. Och att man kanske kan börja tidigare med lovskola, redan från årskurs fyra. 

Men vad bygger regeringen sina beslut på om det saknas underlag?

– De bygger väl på behovet av att fler elever ska klara grundskolan. Väldigt många elever blir inte behöriga till gymnasieskolan efter nian, så på något sätt måste man lösa det. Om lovskolan är den bästa lösningen är oklart, men det är i alla fall regeringens förslag just nu att öka studietiden med lovskola.

Om lovskolan är den bästa lösningen är oklart, men det är i alla fall regeringens förslag just nu att öka studietiden med lovskola.

Någon samlad nationell statistik om hur många elever som går i lovskola och hur de klarar sig finns inte heller.

– Det är en balansgång hur mycket uppgifter vi kan kräva att skolhuvudmännen ska lämna till staten. Frågan är också hur stor nyttan är av att rapportera betygen två gånger – både i juni och senare, efter lovskolan, säger Christina Sandström.