Sök
Läraren.se är vinnare av publishingpriset 2020!

Förödande många elever har aldrig läst en bok

Karin Herlitz (till vänster), lärare i svenska och engelska, Katarina Rejman, forskare och universitetslektor (mitten) och Eva-Lis Sirén (till höger), ordförande i Lärar­stiftelsen är mycket oroade för de kraftiga läslustraset i senaste Pisa-undersökningen.

Nedrustade skolbibliotek, digitalisering samt ensidigt fokus på mätningar och dokumentation. Dessutom brist på läsande före­bilder. Det är några förklaringar till att svenska elevers läslustras är bland de största i hela OECD, enligt experterna.

Vår sammanställning visar att läslustraset bland svenska 15-åringar mellan 2009 och 2018 är bland de största i världen. Och trenden att unga läser allt mindre gäller i allra högsta grad även i skolan. 

Under en tioårsperiod från 2007 till 2017 har andelen elever som läser fem sidor eller mer av sammanhängande text på papper eller skärm under en skoldag minskat från 44 till 8 procent i årskurs 6, och från 31 till 6 procent i årskurs 9. Dessutom har andelen elever som inte läser en hel sida skönlitteratur under en vanlig skoldag ökat drastiskt; från 44 till 81 procent i årskurs 6 och från 62 till 87 procent i årskurs 9. Det visar en ny rapport skriven av Mats Tegmark, Monika Vinterek och Tarja Alatalo som forskar i pedagogiskt arbete.

"Slöseri med dyrbar tid"

Vad beror då utvecklingen på?

I stort sett alla av det 20-tal personer vi har intervjuat till detta temapaket säger samma sak: Kraven på lärare att dokumentera kunskapsmål och uppfylla betygskriterier gör att läsning prioriteras ned i dagens skola.

– Det finns en bedömningshets som kan medföra att vissa lärare uppfattar att det är slöseri med dyrbar tid att låta eleverna stanna upp och läsa under lektionstid. Jag tror att vi ofta blir stressade av att försöka klämma in läsningen i olika förmågor som sedan ska dokumen­teras. Lärare ska inte undervisa utifrån kunskapskraven utan utifrån det centrala innehållet, säger Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium samt aktuell med boken ”Skönlitteratur i undervisningen”.

Lärarna utsätts för ett tryck

Katarina Rejman, forskare och universitetslektor på institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, som bland annat undervisar blivande lärare, är inne på samma spår. Hon menar att läroplanen i den svenska skolan motsäger sig själv.

– Å ena sidan ska elevernas språkutveckling främjas. Men de fina orden krockar med skolans höga krav på att dokumentera och att uppfylla betygskriterier. Det gör att lärarna utsätts för ett tryck som gör att det blir svårt att prioritera läsningen. Om jag låter eleverna läsa i en vecka – vad har jag då uppnått och hur kan det mätas? Det är ju omöjligt att mäta subjektiva upp­levelser av litteratur. Därför ägnar sig många lärare åt det mätbara i stället, säger Katarina Rejman och framhåller att det inte ligger i skönlitteraturens väsen att svara rätt på frågor. 

För att väcka lusten att ta till sig texter krävs både tid och tragglande. Efter ett tag kan då något som Katarina Rejman kallar ”läsflyt” infinna sig. 

– En relativt flytande läsning är en förutsättning både för allmän läsför­ståelse och för att kunna uppleva och leva sig in i en text, poängterar hon.

Tappar fokus framför en skärm

En annan förklaring till elevernas minskade läslust är samhällets snabba digitalisering. 

Inte minst har många av landets skolor valt att satsa stort på digitala verktyg, skrotat traditionella läroböcker och samtidigt ofta rustat ned skolbiblioteken. Något som medför att läsningen direkt eller indirekt prioriteras ned.

– Datorer är till fantastisk hjälp men de kan inte ersätta alla läromedel. När man sitter framför en skärm är det lättare att tappa fokus och klicka runt jämfört med att koncentrera sig på en bok. Uthålligheten och läskonditionen minskar. Det gör att många elever också får svårare att ta till sig det som är lite komplicerat i en text. När eleverna kommer till gymnasiet är det förödande många som aldrig läst en bok, säger Karin Herlitz.

"Anpassa inte bort läsningen"

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärar­stiftelsen som nyligen släppte rapporten ”Ett läsvänligt land”, understryker att läslustraset är en jätteutmaning för hela samhället.

– Vi får inte lämna skolan ensam med de här utmaningarna och lägga all skuld på lärarna. Alla vuxna har ett ansvar att visa barnen att vi läser och att det är både viktigt och kul. Föräldrar måste visa det, skolan måste visa det, influencers, idrottsledare och andra förebilder måste också visa det.

Men om skolan ska kunna dra sitt strå till stacken måste lärarna också få tid att arbeta ännu mer aktivt med läsning i klassrummet.

– Det räcker inte att knäcka läskoden, det gör svenska barn allt tidigare. Du måste också träna på det du ska bli bra på för att få ett flow och tycka det är kul. Då kan vi inte hålla på att anpassa bort läsningen. Tvärtom måste den få ta tid och inte bara fokusera på prestation. All plikt­läsning och allt sök­ande efter det rätta svaret riskerar att få så många negativa konsekvenser. 

Näst kraftigaste raset i hela OECD

Läslusten faller brant och den negativa utvecklingen skenar i Sverige. Jämfört med andra länder i OECD ligger Sverige i den absoluta bottenligan när det gäller ungas lust att läsa.

Det visar Lärarstiftelsens rapport ”Ett läsvänligt land”, som i sin tur bygger på Pisa-undersökningens läslustindex för 15-åringar. 

Här är de viktigaste resultaten av Pisas undersökning om läslust:

  • 39,4 procent av de svenska 15-åringarna uppgav 2009 att de bara läser om de måste. 2018 hade den siffran växt till 56,9 procent. Det innebär att en bra bit över hälften av eleverna numera bara läser om de måste.
  • Den negativa utvecklingen, med en förändring på hela 17,5 procentenheter, är näst kraftigast i OECD. Av de 37 OECD-länderna är det endast Chile som uppvisar en ännu värre utveckling. 
  • Bland svenska pojkar ökade andelen elever som bara läser om de måste från 48 till 65 procent och bland flickorna från 27 till 49 procent mellan 2000 och 2018. 
  • Den negativa utvecklingen är den främsta anledningen till att Sverige rasar på Pisas läslustrankning och numera har sjätte sämsta läslustindexet i hela OECD. Bara Nederländerna, Norge, Belgien, Danmark och Schweiz är sämre.

Källa: Re-Think/Reformklubben som sammanställt ovanstående läslustindex med utgångspunkt från OECD:s statistikdatabas och Pisa-undersökningen. Läslust avser i det här sammanhanget bland annat bloggar, nyhetssajter, tidningar och skönlitteratur.

LÄS ÄVEN

Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras

Därför är högläsning bra – i alla åldrar

7 tips som stärker elevernas motivation att läsa

Uppdraget: Visa hur litteraturen blir livsviktig

Så fick Zlatans succé tonåriga killar att läsa

Fyra skolprofiler: Så väcker vi elevernas läslust