Drastiskt ras för läsningen i skolan

Mats Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, och Charlotta Hemlin, svensklärare och krönikör i Ämnesläraren, är oroade över utvecklingen.

Siffror visar att läsningen av både fack- och skönlitteratur minskar dramatiskt i skolan. Många lärare upplever att de inte hinner schemalägga läsningen när bedömningskraven hela tiden står i vägen.
– Ett slags tragisk ironi, säger forskaren om det låsta läget.

Läsningen i svensk skola minskar drastiskt. 50 procent av eleverna i årskurs nio läser inte ens en sida sammanhängande facklitteratur på papper eller skärm en vanlig skoldag, 2007 var motsvarande siffra 33 procent. Och 87 procent av ­niorna läser mindre än en sida skönlitteratur en vanlig skoldag, jämfört med 62 procent 2007. Bland sexorna är andelen uppe i hela 81 procent, jämfört med 44 procent 2007. 

Mats Tegmark.

Det visar statistik som tagits fram av Mats Tegmark, lektor i pedagogiskt arbete, och hans kollegor vid Högskolan Dalarna. De lät drygt 3 400 elever svara på enkätfrågor om hur mycket – och vad – de läst under dagen efter en vanlig skoldag 2017.

– Det är lätt att tro att bottennoteringen i Pisa 2012 ledde till ökad läsning i skolan. Och det var det vi ville undersöka. Alltså inte vad eleverna kan, utan vilka förutsättningar de får i skolan för att bli goda läsare, säger Mats Tegmark.

Resultat: Högst bristfälliga förutsättningar, enligt studien som även bestod av intervjuer med elever och lärare.

Eleverna vet att det är viktigt

Vissa lärare uppgav till och med att de helt valde bort läsningen. De kände att det var poänglöst eftersom eleverna inte tyckte det var kul, eller inte förstod vikten av läsning.

– Det här gäller förstås inte alla lärare. Men i vår studie blev det tydligt att eleverna vet att läsning är viktigt och vill vara goda läsare. Däremot uppgav många att de inte läser för att det är roligt, de läser när de blir tillsagda att göra det.

Men den främsta orsaken till den minimala lästiden i skolan är att lärare upplever att det inte finns utrymme för läsning, visar studien. Man känner press att träna eleverna inför allt som ska bedömas, exempelvis de nationella proven.

– I dag mäter vi elevers kunskaper på ett sätt som inte gynnar långsiktig intressedriven läsning. Det kan framstå som ett slags tragisk ironi: vi vet från tidigare forskning att läsmängd och läsflyt korrelerar starkt med ökad läsmotivation och läsförståelse, vilket i sin tur leder till förbättrat lärande. Samtidigt upplever lärare att de inte har tid att schemalägga läsning, säger Mats Tegmark.

Charlotta Hemlin.

Svenskläraren: Omöjligt uppdrag

Charlotta Hemlin, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Westerlundska gymnasiet i Enköping och krönikör i Ämnesläraren, känner igen sig i den bedömningshetsen.

– Jag skulle önska att eleverna kunde sitta och läsa en timme om dagen. Läsning är grunden till allt. Men det är omöjligt. Och det går ju inte att bedöma en läsupplevelse, eller hur mycket de har läst. Det man bedömer är läsförståelsen, säger Charlotta Hemlin och berättar att hon precis har bytt ut en tjock roman till en tunnare i sin under­visning eftersom eleverna inte hann med den tjocka.

Hon har arbetat som lärare i 14 år och tycker sig redan kunna se konsekvenserna av den minskade läsningen.

– När mina elever gör högskole­provet märker de ofta att de har dåliga ordkunskaper eller inte hinner läsa klart provtexterna. Jag är helt övertygad om att vi måste läsa mer i skolan men jag vet inte hur vi ska få till det, säger Charlotta Hemlin.

Måste pusha eleverna

För att skapa bättre förutsättningar för eleverna finns det bara en väg att gå, menar Mats Tegmark.

– Lärare måste erbjuda mer strukturerad läsundervisning, höja förväntningarna och pusha sina elever till läsning. Motivation kommer inte inifrån. Det handlar om yttre påverkan.

Den statistik som Mats Tegmark och hans forskar­kollegor har tagit fram visar att läsmängden skiljer sig mycket åt mellan olika skolor, vilket slår hårt mot likvärdigheten.

– Det blir som ett lotteri och så får det inte vara. Vi ser också en ökad polarisering mellan dem som läser mycket och dem som inte läser alls. Trenden är att andelen elever som läser relativt mycket i skolan har minskat markant under den tioårsperiod vi undersökte.

Makten överlämnas till avsändaren

Exempelvis är det numera endast 6 procent av eleverna i årskurs nio som läser fem sidor eller mer sammanhängande skönlitterär text en vanlig skoldag. För 15 år sedan var motsvarande siffra 31 procent. I årskurs sex har andelen minskat från 44 till 8 procent.

– Bristen på mängdträning gör att eleverna inte utvecklar det läsflyt som är en förutsättning för att kunna förstå mer komplexa texter. Det kan leda till att eleverna avstår från den typen av texter och då blir det svårt att tillgodogöra sig den form av kunskap och förståelse som krävs för att kunna studera vidare.

Visst kan korta texter såsom faktarutor, punktlistor i power points och texter på Wikipedia vara viktiga hjälpmedel, men det får inte vara de enda texter eleverna möter.

– Den typen av texter ställer stora krav på eleverna att själva koppla ihop olika fakta till en helhet. Då riskerar lärandet att bli väldigt fragmentariskt, säger Mats Tegmark. 

Han är orolig för att den kraftigt minskade läsningen av sammanhängande texter i skolan kan få konsekvenser för en fungerade demokrati.

– Om man bara är mottaglig för kortfattad ”fakta” eller färdigtuggade texter i form av tweets eller korta debattinlägg blir läsningen monologisk och makten överlämnas till avsändaren.

Källa: Här hittar du forskningsstudien som är skriven av Mats Tegmark, Monika Vinterek, Mikael Winberg, Tarja Alatalo och Caroline Liberg.