Sök
Publishing-priset logga

AI får skolor att lägga om läsundervisningen

Vi blev både förvånade och nedstämda av de första resultaten, berättar Catarina Kristhammar i Kristinehamns kommun. Stämde det verkligen? Fler elever än vi trodde hade problem med läsförmågan. Foto: Kristinehamns kommun/Colourbox

Allt fler skolor använder modern teknik för att bedöma elevers läsförmåga: kameror som registrerar ögonrörelser under läsningen. I Kristinehamn fick det förbluffande resultat.

Kommunens kvalitetsstrateg på skolförvaltningen, Catarina Kristhammar, berättar att tekniken fick dem att ompröva delar av sitt arbete med läsundervisningen.

– Vi har bland annat insett att vi måste arbeta mer med avkodning även högre upp i åldrarna.

Den nya tekniken består av en så kallad ”eye tracker” som fästs längst ner på datorskärmen. Medan eleven läser i cirka fem minuter registrerar kameran ögonens rörelser över texten – 90 gånger per sekund.

"Nedstämda av resultaten"

När inspelningen är klar får eleven svara på frågor om innehållet, varefter de inspelade ögonrörelserna analyseras med hjälp av artificiell intelligens (AI). Resultatet presenteras i företaget Lexplores resultatportal där det sedan kan jämföras med andra elever, klasser och skolor.

– Vi blev både förvånade och nedstämda av de första resultaten, berättar Catarina Kristhammar. Stämde det verkligen? Fler elever än vi trodde hade problem med läsförmågan.

Men det innebar också ett välkommet uppvaknande.

– Våra speciallärare och specialpedagoger har delvis fått se över organisationen för att skapa förutsättningar att bättre kunna hjälpa eleverna med störst svårigheter.

Anpassade undervisningen

Att arbetet med avkodning fick ökad prioritet berodde på det man kunde konstatera efter att många elevers ögonrörelser hade analyserats: att ögonen stannade upp vid vissa ord och att det var vanligt att ögonen sökte sig tillbaka till ord som eleven redan hade läst.

– Vi märkte att vissa ord innebar en enorm ansträngning för eleven att läsa, en större ansträngning än vi tidigare hade insett när vi bedömt läsförmågan.

Varför hade ni inte insett det, tror du?

– När vi vuxna sitter framför ett barn som inte klarar att läsa ett ord ligger det nära till hands att vi hjälper på traven, det är fullt mänskligt. Men någon sådan hjälp får inte eleven av kameran, vilket gör att ansträngningen avslöjas fullt ut.

Resultaten har också lett till att fler elever än tidigare fått individuellt stöd. För vissa elever har det inneburit ytterligare utredningar utifrån läs- och skrivsvårigheter. Generellt har stöd kunnat sättas in i ett tidigare skede.

– En annan positiv effekt är att dialogen med vårdnadshavarna kunnat fördjupas då vi har tydliga mätresultat att utgå ifrån.

Eleverna är positiva

Vid det här läsårets slut kommer de att ha använt tekniken på samtliga grundskolor i kommunen i årskurserna 2 till 4 under två års tid. Varje elev har fått sin läsförmåga testad tre eller fyra gånger per läsår. Övergripande resultat?

– Några elever har backat, men de allra flesta har utvecklat sin läsning. Även de som har screenats som medelgoda och goda läsare har blivit bättre.

Vad har eleverna själva tyckt?

– De är klart positiva, det gäller även elever med utmaningar och lågt läsintresse. De tycker att tekniken är häftig!

Fler kommuner intresserade

Det tycker allt fler kommuner också. I och med att Kristinehamn var en av de kommuner som var först ut så får man ofta påringningar från andra kommuner för att berätta om sina erfarenheter och resultat.

– Tillsammans med läsa-skriva-garantin har det här verktyget hjälpt oss att över tid få bättre koll på elevernas progression.

Catarina Kristhammar tänker på regeringens satsning som presenterades i förra veckan, att i ännu högre grad försöka stimulera läsningen bland barn och unga:

– Att de drar sig för att läsa kanske inte bara beror på att annat lockar mer, det kan också bero på att de har en svag avkodning som innebär att läsning blir en alltför stor ansträngning.

LÄS ÄVEN

Så vill regeringen få fler unga att läsa

2 av 3 killar läser bara om de måste

Debatt: Ta hjälp av biblioteket om ni vill få unga att läsa

Hon vill att skönlitteratur tar plats i skolans alla ämnen