Jätteskolorna slår hårdast mot de svagaste eleverna

Malin Valsö, Ulrika Åkerlund och Carl-Henrik Adolfsson har farhågor om de allt större skolorna. Illustration: Björn Öberg

En skolas storlek kan ha betydelse för elevernas resultat. För vissa elever kan den ha stor betydelse.
– Forskning visar tydligt att barn från socioekonomiskt tuffare miljöer mår bättre i mindre skolor, säger docent Carl-Henrik Adolfsson.

Drygt 185 000 elever har tillkommit – men 150 skolor har försvunnit. Det innebär att varje grundskola i Sverige i snitt har växt med två hela skolklasser sedan 2013, visar vår granskning. Allra mest ökar andelen skolor som rymmer fler än 400 elever. Och numera är det vanligt att grundskolor för minst 800 elever byggs i storstadsregionerna.

Psykologen Malin Valsö på Elevhälsokonsulterna tillhör dem som funderat en del kring problemen den här utvecklingen för med sig:

– Jag handleder elevhälsopersonal som berättar att det är svårt att skapa sammanhållna personalgrupper, svårt att bygga en gemensam skolkultur, när skolan är för stor. 

Dessutom kan det vara svårt att bygga relationer med eleverna.

– Lärare på mindre skolor har mer ork att vara relationella, på en enhet med 200 elever känner du igen varenda elev.

Malin Valsö menar att det finns ett ”gyllene snitt” för låg- och mellanstadie­skolor på 300–500 elever.

– Men det är bra att ligga närmare 300 om man har många elever med utmaningar, säger hon.

Varning i ny rapport

Ytterligare ett problem som ofta uppstår på de allra största skolorna är att skolgårdarna tenderar att bli för små i relation till det enorma antalet elever. Boverket kom nyligen med just den varningen i en rapport som visar att elever får allt färre kvadratmeter att röra sig på:

– Det handlar om barns hälsa och utveckling. Kommunerna borde reservera mark i ett tidigt skede som gör det möjligt att skapa fungerande skolgårdar, säger landskapsarkitekten Ulrika Åkerlund.

Så mycket har skolorna växt

Så mycket har grundskolorna i Sverige växt        

År Antal elever Antal skolenheter Elever/skolenhet
2013 920 997 4 899 188
2021 1 106 258 4 749 233
Skillnad + 185 261 – 150 + 45

 

Så mycket har gymnasieskolorna i Sverige växt        

År Antal elever Antal skolor Elever/skola
2013 330 196 1 346 245
2021 361 673 1 284 282
Skillnad + 31 477 – 62 + 37

Källa: Skolverket

Den befintliga forskningen om stora skolor är i första hand internationell, i Sverige finns ytterst få studier.

– Frågan har inte varit speciellt het här, bland annat beroende på att vi har rätt små skolor jämfört med andra länder. Men nu ser vi en tydlig tendens mot byggandet av större skolenheter, säger Carl-Henrik Adolfsson, docent inom peda­gogik vid Linnéuniversitetet, som har följt forskningen på området i många år.

Han menar att antalet elever per skola är ett trubbigt mått för att mäta hur bra en riktigt stor skola är, det handlar minst lika mycket om hur den är organiserad:

– Man kan skapa mindre skolor inom den stora skolan, vilket är vanligt i länder med lång erfarenhet av riktigt stora skolor. Man uppnår pedagogisk småskalighet inom ramen för storskaligheten.

Viktigt för utsatta elever

Men där är inte Sverige än, vilket kan skapa problem i en del av våra stora skolor.

– För normalpresterande elever med stöttande föräldrar är inte skolans storlek någon viktig faktor för hur det ska gå. Men för elever med mindre gynnsamma förhållanden visar vissa studier att storleken kan ha betydelse, säger Carl-Henrik Adolfsson.

På senare år har många nyanlända elever börjat i svenska skolor. Det är väl en elevgrupp som generellt sett mår bra av att gå i små skolor?

– Ja, den gruppen gynnas av mindre skolenheter. Men mycket handlar om vilka resurser skolorna sätter in för att stötta dessa elever, säger Carl-Henrik Adolfsson och understryker att även yngre elever verkar gynnas i lite större utsträckning av att inte gå i alltför stora skolenheter. 

Har skolans storlek någon betydelse för arbetet mot mobbning?

– Här visar internationell forskning ett spännande resultat: Mobbning tycks vara något vanligare på stora skolor, men de stora skolorna har också utvecklat bättre metoder än de små för att bekämpa mobbning.

Varför får vi allt större skolor?

– Dels beror det på de skärpta kraven på lärarlegitimation som kom 2011, vilket innebar rekryteringsproblem för de minsta skolorna, dels på de växande ekonomiska påfrestningarna på kommunerna, vilket gör det mer lockande att skapa större skolenheter som leder till mindre kostnader per elev, säger Carl-Henrik Adolfsson.

Så stora är Sveriges skolor

Antal elever

1–49
50–99
100–199
200–299
300–399
400–499
500–599
600–699
700–799
800–899
900<

Antal skolenheter

93
74
293
426
327
198
113
54
37
26
15

Källa: ”Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat” (SKR, 2018). Statistiken är från läsåret 2016–2017.

De allra största skolorna tar över

  • Ända sedan 1980-talet har trenden varit att både skolor och förskolor organiseras i allt större enheter.
  • I början av 2000-talet ökade andelen mellanstora skolor (200–399 elever) mest, men de senaste åtta åren har andelen skolor med fler än 400 elever ökat allra mest. I dag är det vanligt att grundskolor för minst 800 elever planeras och byggs i främst storstadsregionerna.
  • Sveriges kommuner och regioner (SKR) granskade för några år sedan om det fanns något samband mellan skolstorlek i grundskolan och elevernas utbildningsresultat. Efter att ha tagit hänsyn till exempelvis vårdnadshavarnas inkomst och utbildningsnivå kom man fram till att det inte fanns några påvisbara skillnader i betyg för elever i sexan på stora respektive små skolor. För niondeklassare kunde man finna en liten tendens att resultaten var bäst i skolor med 400–500 elever.
  • Att det inte har forskats så mycket i frågan i Sverige beror på att vi inte har haft så många riktigt stora skolor, men också på att frågan är svår. Hur kan man särskilja effekten av en skolas storlek från andra faktorer som påverkar elevernas resultat såsom familjebakgrund, rektorsbyten och undervisningskvalitet?