Sök

Bergenstråhle: Allt större risk att vi får ”fel” läromedel

Petter Bergenstråhle är högstadielärare i geografi, historia, religion- och samhällskunskap på Örnässkolan i Luleå.

Under våren 2020 när coronapandemin slog till mot världen valde många producenter av digitala läromedel i Sverige att göra sina produkter tillgängliga gratis för landets skolor. Det gjorde att vi helt plötsligt hade ett överflöd av material att använda oss av tillsammans med våra elever.

Överflöd är dock inte bara positivt, för att vi ska kunna använda oss av nya läromedel behöver vi granska dessa för att vara säkra på att de faktiskt fungerar för våra syften. Att bara ta en ny bok eller ett nytt digitalt läromedel och släppa eleverna med texterna fungerar inte. Vi måste granska materialet och många gånger anpassa det då det tyvärr ofta är alldeles för dåligt för att kunna användas som det är.

Bra och ordentligt granskade läromedel är ett nödvändigt verktyg för oss i skolan, inte minst för oss lärare i samhällsorienterande ämnen. Texter där stoffet presenteras på en nivå som passar för våra elever är viktigt. 

Digitaliseringen av skolan har medfört att fler och fler förlag producerar webbaserade läromedel. Det finns fördelar och nackdelar med en digital leverans av texter och stoff. Till fördelarna räknar jag att det är lättare att administrera och hantera läromedel, det är mindre arbete med att ha koll på böcker, plasta, beställa och så vidare. Det är också lättare att anpassa nivån för elever i klassrummet då det ofta finns texter på olika nivåer och möjligheter att fördela uppgifter till elever på individuell nivå. Nackdelar med de digitala läromedlen är exempelvis att överblicken av innehållet ofta kan vara svårare, vilket gör att föräldrar ofta har svårare att kunna hjälpa till i hemmet.

Övergången till digitala läromedel har gjort att förlagen valt att använda sig av licensförsäljning under begränsade perioder. Läromedel hyrs ut i stället för att säljas. För skolorna har detta inneburit att vi måste se på kostnaden för läromedel på ett annat sätt. Det är inte en investering vi kan hålla liv i genom att använda böckerna flera år utan det är en kostnad som vi behöver betala varje år.

Förlagen har också valt prismodeller som tvingar skolor att välja deras helhetslösningar. När skolan beställer alla läromedel i alla ämnen från samma förlag är det mycket billigare. Det är olyckligt då det läromedel svensklärarna föredrar väldigt sällan produceras av samma förlag som det läromedel exempelvis NO-lärarna vill ha.

Förlagens prismodeller flyttar valet av läromedel från läraren eller ämneslaget till rektor. I många kommuner pågår dessutom nu processer
där läromedel ska köpas in på samma sätt centralt. Alltså ännu längre från klassrummet och ännu längre från de lärare som ska använda materialet med sina elever.

Förhoppningen är såklart att kunna förhandla ner priset men vad händer med kvaliteten? Tekniken och förlagens prismodeller driver besluten uppåt, allt längre från klassrummen. Det är en utveckling som inte är positiv för den enskilda eleven.

Just nu!

Plus: Att kunna planera och genomföra bra lektioner med sina elever.

Minus: Alla gånger något händer och man inte hinner vara tillräckligt förberedd.