Att hitta rätt kopior, digitala dokument och filer är lika enkelt och tidseffektivt som att hitta en nål i en höstack, skriver svenskläraren Fredrik Sandström om det kaos som uppstår när det saknas ordentliga läromedel i skolan.

Skillnaden mellan de huvudmän som satsar mest och minst på läromedel är ofattbar stor, enligt Lärarens granskning från 2021. En del skolor försöker ersätta kostsamma tryckta läroböcker med heltäckande, och därmed billigare, digitala läromedel. I sämsta fall utlämnas lärare till att själva skapa läromedel med texter, bilder, frågor, uppgifter och länkar till externa sidor, till exempel filmklipp på Youtube. I båda de digitala versionerna är det svårare med överblick och navigering jämfört med böcker. Digitalt läsande, lyssnande och tittande ställer helt andra krav på eleven än vad läsning av tryckt text gör, vilket skapar högre trösklar för inlärning. Att plugga fokuserat med flera flikar uppe samtidigt är dessutom väldigt svårt, inte minst för att TikTok, Youtube och Snapchat bara ligger ett knapptryck bort.

Kopieringsmaskinen går varm

När lärare inte har tillgång till ett fysiskt läromedel, med progression, ingångar, texter, övningar och bilder, går möjligheten att strukturera undervisningen med läromedlet som stöd och underlag förlorad. Eleven kan heller inte återvända till läromedlets beskrivningar och förklaringar för att repetera och befästa det undervisningen har handlat om. Vårdnadshavaren får svårt att skapa överblick vad undervisningen i ämnet handlar om, vilka begrepp som är centrala och vad barnet egentligen ska lära sig. 

Allt fler lärare försöker i ”effektiviseringens” tidevarv (läs nedskärningarnas) täcka upp för bristerna genom att skapa egna läromedel. På Instagram och andra sociala medier svämmar plattformarna formligen över av kreativa lärares arbetsblad, häften och övningar om allt från atomens minsta beståndsdelar till världsrymdens allt. Om läraren inte skriver egna texter länkas det till videoklipp av skiftande kvalitet, suspekta artiklar och hemmasnickrade lärarsidor. Kopieringsmaskinen går varm när power point-presentationer eller några sidor ur ett gammalt läromedel förvandlas till läromedel. Undervisningens innehåll blir ibland så kraftigt komprimerat i dessa dokument att lärandet reduceras och förvandlas till en jakt på rätt svar.  

Tappar riktningen

Instuderingsfrågorna på tavlan digitaliseras till ett foto i elevens mobiltelefon. Länkar, arbetsblad, texthäften, presentationer, fotografier och frågor med unika, och ibland obegripliga, dokumentnamn läggs lite varstans i olika administrativa system. Elever och vårdnadshavare försöker leta sig fram till rätt dokument i mobil, surfplatta, Teams, Outlook och lärplattform för att lära, repetera eller plugga inför ett prov. Att hitta rätt kopior, digitala dokument och filer är lika enkelt och tidseffektivt som att hitta en nål i en höstack. Är det så konstigt att både elever och vårdnadshavare stundtals tappar riktningen när de saknar tillgång till riktiga kartor? De stora skillnaderna mellan huvudmännens läromedelsbudgetar är bara ett av många exempel på hur dåligt en målstyrd skola, oavsett huvudman, fungerar. 

En fråga till alla skolpolitiker – är det rimligt att en huvudman lägger endast 150 kronor per elev och läsår på läromedel? Om svaret är nej – när ska det regleras?

LÄS ÄVEN

Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse

Sandström: Skolan förstörs av läroplanen

Sandström: Det är debatten om skolan som mördat den

Sandström: Tröttsamt att vi lärare gestaltas så platt och ensidigt

Sandström: Läslusten slaktas av allt fokus på mätbara mål

Sandström: Hög tid att ändra fokus med den nya läroplanen

Sandström: Tre års slit kan inte komprimeras i en prövning

Sandström: Byråkraterna har gjort oss lärare till duktiga tjänare