Sök
Publishing-priset logga

Förslaget: Låt unga börja skoldagen en timme senare

Sömnforskaren Annika Norell-Clarke känner till skolor där lärare stoppat försök att starta skoldagen senare då de varit motståndare till att själva få förändrade arbetstider. Foto: Colourbox/Privat

Tonåringar som får allt mindre sömn är ett växande problem. Vad göra? Låt dem börja skoldagen en timme senare, anser en erfaren sömnforskare.

Idag, 19 mars, infaller World Sleep Day – men det är lite si och så med vårt sovande. De största problemen finns bland tonåringar, konstaterar en av Sveriges ledande experter på området, psykologen Annika Norell-Clarke vid Karlstads universitet:

– Sömnlöshet drabbar upp till en av fyra ungdomar. Och den har en negativ inverkan på deras mentala och fysiska hälsa.

Annan dygnsrytm än vuxna

Med åren har den internationella sömnforskningen allt mer kommit att betona de biologiska förklaringarna bakom ungdomarnas sömnproblem.

– Tidpunkten när en tonåring blir tillräckligt trött för att somna infaller senare än för vuxna. Och tonåringen har svårare att piggna till på morgonen.

Att låta elever på högstadiet och gymnasiet börja skoldagen lite senare har varit uppe till diskussion på sina håll, men sällan realiserats. Annika Norell-Clarke känner till skolor där lärare stoppat sådana försök då de varit motståndare till att själva få förändrade arbetstider.

– Det är synd att inte fler skolor inför det på försök, och sedan utvärderar försöken noga. I Norge är man just nu i färd med en stor utvärdering.

Försämrar skolresultaten

Forskning har visat att ungdomar med kort nattsömn skolkar på de första lektionerna i högre grad än andra elever, berättar hon. Ju mindre sömn, desto sämre skolresultat, är ett samband som man känt till i många år.

Att tonåringar sover för få timmar per natt beror självfallet inte bara på den biologiska klockan och på tidiga skolmorgnar. Annika Norell-Clarke är en av författarna bakom en färsk enkätundersökning bland högstadieelever i Sverige som visar en oroväckande trend:

– De som sover sämst har ofta också andra problem. De kan till exempel vara oroliga för att bli underkända, uppge att de har dålig hälsa eller medge att de missbrukar alkohol och droger.

Ordinerar motion

Forskarna såg också ett tydligt samband mellan dålig nattsömn och knapphändig träning.

– Det har sagts förr men måste upprepas: mer motion ger bättre och djupare sömn och därmed också bättre hälsa. Sambandet har bevisats så många gånger att man numera ordinerar motion som behandling mot sömnproblem.

Historiska data visar att tonåringar har sovit allt kortare nätter för varje år som gått sedan 1988. Problemen förvärrades från mitten av 90-talet och framåt, i och med internets ankomst. Den nedgången i sovtimmar var faktiskt kraftigare än den som sedan kom i skiftet mellan 00-tal och 10-tal när de smarta telefonerna slog igenom.

– Skadan var redan skedd med internets intåg, suckar Annika Norell-Clarke.

Hon och kollegorna har studerat telefonens betydelse och hur den används av ungdomarna nattetid.

– Sociala medier är ju konstruerade för att vi ska fortsätta titta, fortsätta vara aktiva. Numera finns något lockande för ungdomarna att syssla med hela natten, så var det inte förr. Om man inte har telefonen påslagen är man rädd att missa något!

Tillgängliga alltid

Forskarna blev också förvånade över den normförskjutning som ägt rum.

– När jag var ung skulle man inte ringa någon efter nio eller tio, för dagens ungdomar är det precis tvärtom: det anses själviskt att inte vara tillgänglig när som helst på dygnet!

Hon har intervjuat tonåringar som tar ett stort ansvar för sina kompisars psykiska hälsa, som alltid vill finnas där om vännen får problem. För det finns ett mörkare skäl till varför vissa vill ha koll på telefonen hela natten:

– De som är utsatta och mobbade vill veta vad som publicerats om dem på natten, de vill vara förberedda om det fnittras på rasten.

Kan skolorna göra mer för att stävja detta?

– Det går alltid att fördjupa sina kunskaper om nätmobbning. Och se till att involvera eleverna själva i arbetet.

Trenden på väg att vända

Men hon ser också en svag motsatt trend vad gäller fixeringen vid mobiltelefonerna:

– Även bland ungdomarna finns en trötthet inför att ständigt vara uppkopplad. Jag tror att föräldrar skulle kunna dra nytta av det, säga till sina barn att nu stänger vi av alla telefoner efter ett visst klockslag på kvällen.

För att kort därefter gå och lägga sig – alltså hela familjen. Hennes forskning har nämligen också visat, att föräldrar som lägger sig sent också får tonåringar som lägger sig sent.

Källa: De senaste forskningsrapporterna där Annika Norell-Clarke medverkat: ”Facilitators and Barriers for a Good Night’s Sleep Among Adolescents” och

”Insomnia in Relation to Academic Performance, Self-Reported Health, Physical Activity, and Substance Use Among Adolescents” (2020)

LÄS ÄVEN

Sömnen lägger grunden för lärande

Sociala medier påverkar ungas sömn

Barnets biologiska behov: sömn

Endast läraren är vaken...