Sök

Olika perspektiv missas när känslorna stoppas

Känslor undertrycks ofta i undervisning i samhällskunskap. Det medför att elever, som kan tillföra andra perspektiv, tystnar i klassrummet, visar en avhandling.

Illustration: Isabel Leal Bergstrand

De förväntningar som finns på samhällskunskap är att det är ett ämne där inga starka känslor uttrycks. Däremot prioriteras ett analytiskt och rationalistiskt perspektiv. Frågan är vad det bottnar i.

– Svaret tror jag går att söka i tiden efter andra världskriget. Då var det negativt kopplat till att känslor kan användas till att elda upp en folkmassa att följa fel ledare. Jag tror att det ligger kvar i undervisningen, säger Katarina Blennow, som nyligen har skrivit en avhandling om känslor i samhällskunskap i gymnasieskolan.

Är orsaken också att lärarna vill ha ordning och reda i klassrummet?

– Man kan spekulera i att det finns en rädsla för konflikter och att tappa kontrollen över situationen om det blir mycket känslosamt. Men det är inget som min avhandling belägger.

I de gymnasieklasser som ingår i studien är det många elever som har migrationsbakgrund. En förklaring till det urvalet är Katarina Blennows intresse av att få in olika perspektiv. Inte minst i ämnet samhällskunskap som bland annat ska förmedla det svenska medborgarskapet och ”hur det går till i det svenska samhället”. Men tanken var inte att diskussionerna skulle kunna hetta till extra mycket till följd av urvalet.

– Nej, det var det inte från början. Känslorna kom fram under intervjuer med eleverna, som genomfördes efter observationerna i klassrummen. Jag är intresserad av inkludering och exkludering kopplad till det svenska samhället.

Migration, krig och folkrätt är några ämnen som eleverna tog upp som känslosamma.

– Det kan ha att göra med att det finns elever i gruppen som har upplevt krig och som har migrerat. Men jag tror att de frågorna också skulle kunna bli känslosamma i grupper med en annan elevsammansättning. Det är ämnen som cirkulerar mycket i media nu.

En elev i studien, som har upplevt krig, blev upprörd när det var undervisning om folkrätt. Hon menade att undervisningen var naiv och bara skulle kunna bedrivas i ett land som aldrig har upplevt krig. Att det finns en övertro på dialog för att lösa problemen när det verkligen bränner till.

– Hon är ett av flera exempel på hur känslosamma elever sitter inne med andra perspektiv, som skulle kunna berika undervisningen. Hon håller tillbaka för att hon annars skulle bli ännu mer arg. Det är inte för att hon inte vill prata om sina upplevelser av krig utan av oro över hur de andra eleverna skulle agera. Att det skulle kunna vara förödande för henne socialt. Det framkommer i intervjun med henne.

Att undertrycka sina känslor påverkar också lärandet. Eleverna är kvar i det emotionella och tappar fokus på läraren.

– Det går inte att undvika känslorna kopplade till samhällskunskapen, ämnesinnehållet och de aktuelle samhällsfrågorna. Lärarna försöker lägga locket på känslouttryck men de finns ändå där. Även om lärarna försöker vara analytiska och rationella.

Så man går ut från lektionen och är lite förbannad ibland?

– Absolut. Jag har i avhandlingen intervjuat elever som har börjat gråta över saker som har hänt under lektionstiden. Men det är inte lärarna som framstår som ett hinder för att uttrycka känslor. Och det är ett glädjande resultat. Det som håller tillbaka elevernas känslor i undervisningen är rädslan för hur kompisarna ska reagera.

Det händer att eleverna söker upp lärarna efteråt för att läraren ska förstå att eleven har åsikter och känner mycket i förhållande till samhället.

Tycker lärarna att de borde ha släppt fram mer känslor hos eleverna?

– De är självkritiska om de tycker att de har hindrat någon elevs perspektiv eller personliga erfarenheter att komma fram.

Arbetade du pedagogiskt med känslor när du var gymnasielärare?

– Nej, men det är något jag skulle ta tag i om jag börjar arbeta som samhällslärare igen.

Vem?

Katarina Blennow, forskare vid Lunds universitet och gymnasielärare i samhällskunskap och tyska.

Vad? Avhandlingen The emotional community of social science teaching. En studie om känslornas plats i ämnet samhällskunskap.

Hur? Observationer av 40 elever i fyra gymnasie­klasser samt intervjuer med elever och lärare.

 

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Tidningen Gymnasiet.