Ny forskning: Elever i nian har problem med avkodning

Mycket mer skulle kunna göras redan i förskoleklass och lågstadiet, menar forskaren Birgitta Herkner.

Elever som har problem med avkodning i årskurs tre har kvar problemen i årskurs nio.
– Mina forskningresultat är ytterligare ett bevis på att vi måste sätta in fler insatser i ett tidigare skede, säger Birgitta Herkner som i vintras disputerade vid Stockholms universitet.

Mycket mer skulle kunna göras redan i förskoleklass och lågstadiet, menar Birgitta Herkner. I sin avhandling, framlagd vid den specialpedagogiska institutionen, kommer hon med ytterligare en nyhet:

– Jag testade språklig förmåga och bokstavskännedom hos cirka 200 barn i 4–6-årsåldern. Och jag fann inga som helst skillnader mellan pojkars och flickors resultat.  

Varför är det anmärkningsvärt? 

– Det pratas så mycket om de stora skillnader som finns mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor, många tror att skillnaderna finns där redan före skolåldern.

Men så är inte fallet. Detta, menar hon, ger skolan förutsättningar att med rätt insatser redan från förskoleklass se till att pojkarna inte halkar efter. Men hittills har skolan i stora stycken misslyckats med den ambitionen, vilket hennes forskning är ännu ett exempel på. 

Tio procent kan inte avkoda i trean

Birgitta Herkner har bland annat testat språkliga förmågor hos 113 elever i årskurs 3. Av dessa elever var det cirka tio procent som inte klarade sin ordavkodning, trots att de fick godkänt på det nationella provet. Samtliga var pojkar, ett tiotal sammantaget.

Sex år senare följde hon upp dessa pojkar och det visade sig att de fortfarande hade problem med avkodning. De hade dessutom stora svårigheter med sin läsförståelse och hade avsevärda problem med stavning.

– Jag intervjuade eleverna och deras föräldrar och fick en ganska nedslående bild. Flera beskrev hur de fått stöd först i ett sent skede och i otillräcklig omfattning. 

Att pojkar får extra problem kan ha en rad förklaringar, skriver hon: Allt från mognadsnivå, bristande motivation och koncentrationssvårigheter till olika undervisningsfaktorer. Själv var hon inte speciellt förvånad över problemen som niondeklassarna och deras föräldrar berättade om.

"Förbisedda och missförstådda"

Birgitta Herkner har egen erfarenhet av många vuxna som också kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

– Efter 15 år som lågstadielärare på 1970- och 80-talen började jag jobba på Komvux och sedan inom Kriminalvården. Det fick mig att inse hur många som gått igenom svensk skola utan att få tillräckligt med hjälp.

När hon ordnade specialundervisning för intagna på fängelser fick hon ofta höra: ”Tänk om jag hade fått den här hjälpen när jag gick på lågstadiet, då hade det nog sett annorlunda ut för mig”.

– Jag träffade människor som kände sig förbisedda och missförstådda. 

Att elever får otillräcklig hjälp har varit ett problem i decennier och har i hög grad berott på bristande resurser. Birgitta Herkner efterlyser, liksom så många andra, fler speciallärare och specialpedagoger, i synnerhet i socioekonomiskt utsatta områden. 

Förslaget: Gör om nationella provet

Hon har därtill några konkreta förslag som hon tror skulle vara till hjälp för beslutsfattare, lärare och elever:

– Det nationella provet i trean borde testa avkodning också, det görs inte idag. Även dagens obligatoriska kartläggning av elevers läsförmåga i årskurs 1 saknar avkodning. Därtill skulle jag gärna se att lärare kontinuerligt diagnostiserar sina elever redan i årskurs 1, alla gör inte det idag. 

Ju tidigare stöd sätts in, desto bättre, är hennes huvudbudskap. I detta får hon medhåll från Skolverket som i förra veckan i en ny rapport slog larm om att stödet just kommer för sent och därtill varierar kraftigt från kommun till kommun.

Här kan du läsa avhandlingen: ”Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola”

LÄS ÄVEN

Skolverket: Särskilt stöd sätts fortfarande in för sent

Forskaren: Elever måste lästränas hela sin skolgång

Därför är högläsning bra – i alla åldrar

Förödande många elever har aldrig läst en bok

Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras