Forskaren om elevernas hemliga liv – på engelska

Paul Morris arbetar som engelsklärare på Persboskolan i Västerås och var tidigare lärarutbildare vid Mälardalens högskola, numera Mälardalens universitet.

Dataspel, sociala plattformar och fanfiction har radikalt förbättrat engelskkunskaperna hos svenska tonåringar. Men fångar skolan upp all denna kunskap som de får på fritiden?
– Vi lärare skulle kunna göra mer för att bygga en bro till all den engelska de lär sig utanför klassrummet, säger engelskläraren och forskaren Paul Morris.

Han hade jobbat flera år som lärare i England innan han kom till Sverige 2004. Rätt snabbt märkte han att många elever var påfallande duktiga på engelska, kunskaper som de uppenbarligen tillskansat sig utanför skolan.

– På 00-talet var det främst dataspel som gjorde dem väldigt skickliga, jag minns grabbar på yrkesprogrammen som inte var speciellt intresserade av teoretiska studier men som kunde riktigt bra engelska.

Under den här tiden började det också komma både svensk och internationell forskning i ämnet – inte minst från en av pionjärerna, Pia Sundqvist, som 2009 skrev en avhandling om fritidsengelska bland 15–16-åringar.

Studien gjorde stort intryck på Paul Morris som några år senare lyckades få henne som handledare för sin licentiatavhandling som nyligen blev klar vid Mälardalens universitet.

– Digitaliseringen har fullkomligt revolutionerat ungdomarnas kunskaper i engelska. Jag ville veta mer om vad som motiverar eleverna att syssla med alla dessa olika aktiviteter på engelska utanför skolan.

"Över tio miljoner författare"

Genom sitt nätverk av engelsklärare fick han ihop 13 elever i åldrarna 13 till 18, åtta flickor och fem pojkar, som var beredda att ställa upp på intervjuer. Deras historier skiljer sig förstås åt, men flera av dem lyfter fram betydelsen av att skriva fanfiction: att bygga vidare på kända historier från romaner, filmer, dataspel och tv-serier.

– Jag hade inte själv förstått hur enormt stort fanfiction är. På fanfiction.net finns över tio miljoner författare som skrivit mer än 60 miljarder ord under de senaste 20 åren. Och författarnas snittålder är 15 år!

I intervjuerna beskriver eleverna hur upplyftande det är att både få berömma andras texter och få uppskattning för sina egna. Självförtroendet stärks och de får inspiration att skriva mer.

En flicka som han kallar ”Stella” publicerar historier på plattformen Aminos utifrån karaktärerna i den franska datoranimerade serien ”Miraculous Lady Bug”. Hon får kommentarer från hela världen, även från Sverige.

”Jag har fått en svensk kompis genom den här sajten och vi fortsätter att bara kommunicera på engelska”, säger hon i studien.

Paul Morris nämner en annan flicka, ”Molly”, som skriver sina historier utifrån onlinespelet Star Stable och populära youtubers. Hon har 3 000 internationella läsare vid 14 års ålder.

– De agerar i en värld som vi lärare inte ens känner till.

Vilket är ditt råd till andra lärare som vill bygga broar till den här världen?

– Ställ frågor, visa nyfikenhet. Många vill gärna berätta.

Rättar varandras språk

Flera av eleverna i hans studie ser skrivandet som ett slags dagboksanteckningar, där de genom sina påhittade historier bearbetar sina egna känslor. ”Hanna”, till exempel, låter sina karaktärer genomlida hemskheter och utmaningar innan de kommer ut helskinnade på andra sidan.

Intervjupersonernas skrivande handlar inte bara om fanfiction, de skriver också sånger och poesi, de bloggar och ritar serier.

– På plattformarna rättar de varandras språk, oftast med gott humör även om det förekommer elakheter.

Idag arbetar han på Persboskolan i Västerås, men var tidigare lärarutbildare vid Mälardalens högskola (som den hette då).

– Där träffade jag 20-åriga studenter som var ”ridiculously good in English, almost on my level”. När jag frågade hur det kom sig så fick jag flera gånger svaret ”fanfiction”.

Här hittar du Paul Morris licentiatavhandling: ”Creative Writers in a Digital Age: Swedish Teenagers’ Insights into their Extramural English Writing and the School Subject of English”.