Sök
Publishing-priset logga

Elever får inte njuta av skönlitteratur i skolan

Spoke Wintersparv har intervjuat cirka 30 lärare om hur de undervisar om själva upplevelsen av att läsa skönlitteratur. Foto: Getty Images och Per Melander.

Många gymnasieelever får ingen undervisning om de njutbara aspekterna av att läsa skönlitteratur, enligt forskaren Spoke Wintersparv. I stället prioriteras kunskap som går att mäta. Följden blir en ”halv” undervisning, där den litterära kompetensen uteblir.

Skolforskaren Spoke Wintersparv har arbetat som gymnasielärare i engelska och svenska i tio år. Ju mer erfarenhet han fick av att undervisa om skönlitteratur desto mer kom han att fundera över de estetiska aspekterna i läsningen och hur lärare angriper dem i dagens undervisning. Det vill säga de njutbara aspekterna, de upplevelser som gör läsningen meningsfull och som ger oss insikter och perspektiv på livet. Nu har de tankegångarna resulterat i en avhandling, med fokus på hur dagens svensklärare tänker kring den här typen av frågor.

– Det här är intressant eftersom undervisning av skönlitteratur innehåller perspektiv som inte går att mäta, säger Spoke Wintersparv, forskare vid Umeå universitet.

Den litterära kompetensen uteblir

Hans datainsamling bestod av enkätundersökningar, klassrumsobservationer och intervjuer. Totalt deltog ett trettiotal lärare i studien. Under sina klassrumsstudier blev det uppenbart att undervisningen i skönlitteratur framförallt var orienterad mot de kvantifierbara kunskaperna, vilket speglar samhällets fokus på mätbarhet, nationella prov och internationella kunskapsbedömningar, enligt Spoke Wintersparv.

– Följden blir att elevers litterära kompetens får stå tillbaka i en tid där mätbara resultat premieras, menar han och berättar att lärarna i första hand tvingades prioritera faktabaserad kunskap för att hinna med hela kursplanen och säkra ett betygsunderlag, säger han.

I stället blev läsupplevelsen ett komplement till undervisningen och något lärare arbetade med om det fanns tid över, vilket det sällan fanns.

– Om läraren enbart arbetar med ett kvantifierbart kunskapsinnehåll så innebär det att det huvudsakliga incitamentet till att läsa skönlitteratur är avskilt från litteraturundervisningen i skolan, säger Spoke Wintersparv.

Vad är mätbar faktakunskap i det här sammanhanget?

– Exempelvis kunskap om berättarteknik, vanliga stildrag eller fakta om författare. Klarar man av att lära sig sådana bitar får eleven bra betyg, om inte blir betyget lägre. Det är ju svårt att sätta betyg C på en elev och motivera det med att hen inte förstår si och så mycket om andra människors erfarenheter. Det är för abstrakt.

Spoke Wintersparv tycker att det finns en fara med att skönlitteratur ses ur ett nyttoperspektiv i skolan, något som ska bidra till läsförståelse, läsförmåga, språkutveckling, läshastighet, snarare än något att njuta av. 

– Här blir det lätt att man hamnar på den ena eller andra sidan. Att skönlitteratur ska vara nyttigt eller ”kul” i stället för att helheten får vara i fokus. De njutbara sidorna utesluter inte de nyttiga aspekterna av att läsa skönlitteratur. Tar man bort upplevelseaspekten blir det en halv och stympad undervisning.

Hur kan lärare gå tillväga för att skapa en undervisning som bildar en helhet?

– Ja du, det är tiotusenkronorsfrågan. Om jag det visste. I de samtal jag hade med lärarna i min studie sa de att de inte försöker skapa läsupplevsele, de försökte snarare skapa förutsättningar för läsupplevelsen. Exempelvis genom boksamtal och ett frågebatteri som leder till att eleverna börjar associera och fundera över sin läsupplevelse. 

En annan av hans mest centrala slutsatser är att undervisningen om läsupplevelser till stor del styrs av den enskilda lärarens prioriteringar, snarare än av läro- och ämnesplaner. Det vill säga att det är upp till den enskilda läraren att ge plats åt läsupplevelser.

– Då hotas likvärdigheten, som är en grundval i den svenska skolan, av godtycklighet. Till syvende och sist handlar det här om att skapa förutsättningar för att uppnå det våra styrdokument säger att vi ska uppnå.

Strikt instrumentell

Spoke Wintersparv konstaterar att de elever som inte läser på sin fritid kanske bara kommer i kontakt med skönlitteratur i skolan – och där riskerar de att få en undervisning där upplevelsen är helt bortplockad.

– Upplevelsen är ju den primära anledningen till att vi människor väljer att läsa litteratur, återigen. Om skolan inte erbjuder elever chansen att närma sig en bok ur andra perspektiv än faktabaserade blir litteraturundervisningen strikt instrumentell. 

Om vi leker med tanken att du fick bidra till att utveckla ämnes- och kursplanerna i svenska med syftet att stärka undervisningen om litteraturläsningens estetiska aspekter. Vad skulle du vilja ändra på?

– Det finns utrymme för att lyfta in andra aspekter än de omedelbart mätbara för att skapa en helhet för eleverna. Det görs redan i delar av styrdokumenten, men de icke mätbara aspekterna försvinner i kunskapskraven till fördel för de mätbara. 

Läs avhandlingen här, inklusive svensk sammanfattning:

Teaching the reading experience: Upper Secondary teachers´ perspectice on the aestetic aspects of literature teching

Hur undervisar du om de njutbara aspekterna av läsning? Hör gärna av er till oss på amneslararen@lararen.se

LÄS ÄVEN

Prisad svensklärare: Så väcker jag elevernas läslust

Att läsa är att skapa!

Skönlitteratur från andra länder ger eleverna mer än torra fakta

Handelselever prioriterar skönlitteratur