Forskare vill att ljudböcker används mer i skolan

Maria Engberg är universitetslektor och docent i medieteknik på Malmö universitet. Foto: Getty Images och Magnus Jando/Malmö universitet

Skolan måste möta samtidens krav och låta elever läsa mer ljudböcker. Det tycker forskaren Maria Engberg – trots att en av hennes studier visar att elever saknar verktyg för att ta till sig en berättelse enbart genom att lyssna. Men det går att råda bot på, menar hon.

Det är inte samma sak att lyssna på ljudböcker som att läsa en fysisk bok. Men det betyder inte att ljudböcker är sämre för inlärningen, enligt Maria Engberg, universitetslektor och docent i medieteknik på Malmö universitet.

Hon ingår i det dansksvenska forskningsprojektet ”Reading Between Media” som bland annat har fokuserat på ljudböcker i skolan genom att göra klassrumsobservationer och intervjuer med elever i årskurs 6 och 8.

– Målet har varit att ta reda på elevernas egna upplevelser av ljudböcker genom att studera dem i klassrummet och göra elevintervjuer. Vi har alltså inte tittat på själva kunskapsinhämtningen, säger Maria Engberg och berättar att den här studien är genomförd i samarbete med skolpedagoger och forskare på universitet och lärarhögskolan i Aarhus, Danmark. 

Svårare att komma ihåg 

Boken eleverna fick lyssna på var skönlitterär. Inledningsvis trodde forskarna att eleverna skulle tycka att det var lättare att ta till sig innehållet genom att lyssna på en ljudbok. Men så var inte fallet. 

– Något av det som barnen sa, och som vi också kunde se, var att det blev svårare att komma ihåg det de hade lyssnat på. De tyckte att det var svårt att fokusera i stunden och veta var man skulle vila blicken: tankarna vandrade i väg, säger hon.

Studien visar att elever med läs- och skrivsvårigheter – som var mer vana vid ljudböcker – hade samma problem som övriga elever, vilket forskarna inte hade förväntat sig.

Maria Engberg menar att det blir enkelspårigt att se ljudböcker som en avkodning av det man lyssnar till. 

– Det är vanligt att man utgår ifrån att ljudböcker inte är lika bra för djupinlärning som tryckta böcker men det finns forskning som visar att inlärning inte bara beror på mediet utan på inlärningssituationen, bland annat på hur och när man läser eller vilken erfarenhet man har av det specifika mediet.

En av forskningsgruppens slutsatser är att eleverna saknade verktyg för att ta till sig berättelsen enbart genom att lyssna.

– Att lyssna på en text är något annat än att läsa en text eftersom du använder andra sinnen. Du lyssnar i stället för att se. Därför måste man skärpa och träna sin lyssnarförmåga för att bli en god lyssnare. 

Svara mot det samhället kräver

Studien visar att det krävs andra typer av strategier och bearbetning i klassrummet när man använder ljudböcker i stället för vanliga böcker. Därför valde forskarna att utveckla en webbsida, Lydakademiet (Ljudakademien), som ger praktiska råd till lärare om hur man kan arbeta när man använder ljudböcker i klassrummet.

– Syftet är att lärarna ska få hjälp att förbereda och introducera arbetet med ljudböcker. Och att ge eleverna olika verktyg för att bearbeta sin läsning. Alltifrån att skriva ner det de har lyssnat på till att göra collage eller spela in eget material. 

Skolan skulle vinna på att bredda medieanvändningen, menar hon.

– Vi måste se till att man svarar mot det som samhället kräver. Det vi menar är att digitala och multimodala verktyg används alltmer i arbetslivet idag än det ges plats i skolan, och att det är viktigt att hitta en balans här. 

Skulle vi kunna ersätta tryckta böcker med ljudböcker?

– Det går inte att svara så svartvitt på den frågan. Det handlar snarare om att arbeta med de olika möjligheter som olika medier ger och att hitta strategier för hur man använder exempelvis ljudböcker och digitala böcker på bästa sätt, både för läsupplevelser och inlärning. 

Så blir eleverna bättre lyssnare

Så här hjälper du elever att stärka sin lyssnarförmåga:

  1. Prata med eleverna om att de måste bli aktiva lyssnare. Att lyssna på en bok är inte samma sak som att läsa en fysisk bok. Dessutom går det inte att skumma igenom en ljudbok på samma sätt som en vanlig bok. 
  2. Eleverna bör förstå att texten i en ljudbok är annorlunda att orientera sig i då man inte kan granska en ljudbokstext på samma sätt som man kan när man har en tryckt bok i handen.
  3. Uppmuntra gärna eleverna att hjälpa varandra att hitta i den upplästa texten, ifall de söker någon specifik information eller ett särskilt stycke. Det ger även ett bra underlag för diskussion.
  4. Berätta om möjligheten att individualisera den text de lyssnar på. Exempelvis genom att sänka eller öka hastigheten på uppläsningen.
  5. Prata gärna om vilken läsröst de föredrar och varför.

Källa: ”Reading Between Media: Developing and Encouraging Children’s Multisensorial Reading in a Digital Age”.

LÄS ÄVEN

Ny studie: Varannan 15-åring kan inte skilja fakta från åsikter

Prisad svensklärare: Så väcker jag elevernas läslust

Forskaren: Elever får inte lära sig att njuta av skönlitteratur i skolan

AI får skolor att lägga om läsundervisningen

Forskaren: Ju fler böcker i hemmet – desto bättre är skolresultaten